Restfiber förbättrar markstrukturen, vattenhushållningen och näringsupptagningsförmågan

Soilfood ordnade en fältträff hos Mathias Weckström på Pargas gård i Raseborg. Företaget vill visa hur spridning av markförbättrande fibrer går till i praktiken och vad de gör i och för odlingsjorden.

Mathias Weckström, jordbrukare på Pargas gård i Raseborg, är Soilfoods representant i sydvästra Finland. Markförbättrande fibrer är inget hokus pokus berättar han.

– Det är fråga om en restprodukt från pappersindustrin i Kymmenedalen som kan har långsiktiga markförbättrande egenskaper. Den är godkänd att användas vid såväl konventionell som ekologisk odling.

Mathias Weckström bedriver själv intensiv ekologisk växtodling på gården. Weckström och Soilfood rekommenderar att man sprider 40-50 ton per hektar för att få effekt av spridningen. På skiftet ska det bli ungefär ett en centimeters lager synligt.

I teorin binder en giva av den här storleken 10 ton kol per hektar. Och det i sin tur kan lagra ett regn på 50 millimeter i marken för en längre tid, vilket gör att möjligheten för odlingsväxterna att ta upp vattnet ökar markant.

– Också vattenhushållningen blir mycket bättre tack vare spridning av fibrer.

Restprodukter från industrin

Förutom markförbättrande produkter marknadsför Soilfood också regelrätta gödselmedel som vinass och melass. Vinassen är en restprodukt från jästindustrin och melassen en restprodukt från sockerindustrin och innehåller till exempel betain.

På Pargas gård är det tredje året man gödslar med vinass på ett och samma skifte. För två år sedan odlade man oljelin där, i fjol havre och i år vete.

– Med tanke på att vi har en ekologisk avsalugröda på skiftet för tredje året å rad är det inte så illa, säger Weckström.

Oavsett om vilken åtgärd man har i åtanke är det viktigt att bevara markens kväveupptagningsförmåga. Ett sätt att göra det är att öka humushalten i jorden och humusen bildas i de översta fem centimetrarna av matjorden.

– Humusen bildas vid ytan och därför är det viktigt att där skapa förutsättningar för humusbildning.

Ludna rötter ger humus

Sampo Järnefelt är chef för jordbruksförsäljningen vid Soilfood. Han är imponerad över den markförbättrande fiberns egenskaper.

– Egentligen rekommenderar vi inte vårspridning, men det görs. Det bästa är att sprida det nu på hösten. Då hinner det tas upp och blandas in i jorden innan produktionsväxten är med i spelet, säger han.

Järnefelt langar fram en spade med vilken han börjar gräva i jorden på skiftet. Så småningom får han upp ett rotsystem. En tumregel är att ludna och smutsiga rötter bildar humus, medan rena och blanka rötter inte gör det.

– Det är väldigt enkelt att själv kontrollera, säger han.

På tre år ökar den markförbättrande fibern markens förmåga att hålla kvar näringsämnen med 61-77 procent.

– Som jordbrukare kan man räkna med en näringsämnesvinst på 10 euro per hektar.

Soilfood förmedlar också gips för strukturförbättring.

– Gips är viktigt att använda då pH:t är högt, då gör det verklig nytta.

Järnefelt poängterar avslutningsvis vikten av att förhållandet mellan kalcium och magnesium är i skick i jorden.