Det kyliga och ostadiga vädret i veckan tvingade jordbrukarna att ta en paus i vårbruket som redan hunnit starta i Nyland och Åboland.
Vårbruket startade i förra veckan då sockerbetsodlarna körde i gång sina maskiner. Det ovanligt varma vädret i början av april möjliggjorde starten.
På åkrar med gynnsamma förhållanden var odlarna i full gång med ytharvningen. En del odlare hann till och med inleda sådden innan regnet, kylan och snöbyarna kom.
En vecka tidigare än normalt
Jordbrukare Peter Lundström i Pargas sådde sina första sockerbetor i mitten av förra veckan.
– Jorden är lite kall ännu. Men det gäller att starta i tid eftersom betornas växtperiod är lång, säger Lundström.
Han brukar vanligtvis inte starta vårbruket så här tidigt. I år skedde starten minst en vecka tidigare än normalt, säger han.
Bortsett från den kalla jordmånen är förhållandena gynnsamma på hans åkrar.
Enligt Lundström är det till stor del vinterns förtjänst.
– Det är tur att vi har haft en ordentlig vinter med snö och tjäle. Tjälen gör att jorden reder sig bättre och blir porös, säger han.
Han är ändå lite orolig över hur sockerbetsfröna som nu ligger i jorden klarar regnen och kylan. Lundström hann så drygt hälften av sockerbetsarealen innan vädret slog om.
– En fördel med att så tidigt är att växtperioden blir längre, och sockerbetorna är ganska tåliga. Men man vet ju inte hur det går. Resultatet ser man först senare, säger Lundström.
Utökning kräver investeringar
Han odlar sockerbetor på bara en liten del av gårdens 215 hektar stora odlingsareal. Sockerbetsodlingen omfattar 10 hektar. På resten av arealen odlar han främst vårvete, maltkorn och havre. Han har också en 70 hektar stor vallodling där skörden går till hästfoder.
Lundström har funderat på att utöka sockerbetsarealen, eftersom Sucros gärna vill ha ökande mängder sockerbetor till sin produktion och kontrakt med fler odlare.
Men han är tveksam.
– Det förutsätter tilläggsinvesteringar i effektivare maskiner. Dessutom brukar skördeförhållandena om höstarna vara utmanande. Vartannat år har det regnat mycket just under skördeperioden vilket gör åkrarna blöta. Och man vill ju undvika att åkrarna far illa av maskinerna, säger Lundström.
Å andra sidan är sockerbetorna mera vädertåliga och ger bättre avkastning än spannmålen.
– Sockerbetorna har gett hyfsade skördar varje år. De har djupa rötter och klarar av torka bättre än spannmål. I fjol gjorde torkan att spannmålsskörden minskade med 30 procent. Sockerbetsskörden däremot blev rekordstor, säger han.
Om vädret tillåter räknar Lundström med att kunna inleda spannmålssådden i början av maj.
Han hoppas att det inte kommer mycket regn i fortsättningen. Lundström har fjolårets vårsådd i gott minne då det föll stora mängder regn efter att spannmålssådden var avklarad.
När jorden torkade efter regnen bildades en skorpa på ytan. Det gjorde att broddarna inte kom upp ordentligt. Det i kombination med sommarens torka gjorde att skörden blev dålig.
– Man lärde sig av fjolårets misstag. I år tänker jag inte ha så bråttom, säger Lundström.
Lönar sig att ha tålamod
Enligt växtodlingsrådgivare Peter Fritzén vid Finska hushållningssällskapet var det många jordbrukare som var tidigt ute i fjol och hann så spannmål innan regnen kom.
– Det är både på gott och ont att så tidigt. Regn och kyla kan försämra grobarheten, å andra sidan blir växtperioden längre med tidig sådd. Men regnen och skorpbildningen i fjol gjorde skada, säger han.
– Det lönar sig att ha tålamod och vänta tills jorden blivit varm, det förbättrar groningsprocessen.
Fritzén räknar med att vårbruket kommer i gång på allvar i början av maj.
– Det såg ut att bli ett relativt tidigt vårbruk. Men kylan och regnet har gjort att tidpunkten för starten nu blir normal. Och förhållandena är goda tack vare att vi har haft en ordentlig vinter med snö och tjäle. Snötäcket har också gjort att höstbroddarna har klarat vintern bra, säger Fritzén.