Kostnaderna för livsmedelsproduktionen och konsumentpriserna på mat kommer att ligga på en högre nivå än vanligt åtminstone under nästa år, framgår det ur Pellervo PTT:s prognos.
De kraftiga pristoppar som detta år har märkts av bland annat på gödsel och energi mattas av under 2023. Producentpriserna stiger, men trots det fortsätter kostnadskrisen inom jordbruket, vilket försämrar gårdarnas lönsamhet. Livsmedelspriserna kommer att fortsätta stiga nästa år.
– Hela livsmedelskedjan – producenter, industri, handel och konsumenter – blir tvungna att anpassa sig till högre kostnader. För hela matkedjan är den kritiska faktorn under de närmaste månaderna tillgången och priset på el, samt prisutvecklingen på gödsel för jordbruket, berättar äldre lantbruksekonomist Päivi Kujala.
För energin och gödselmedlen hittas emellertid nya importländer och produktionen anpassar sig, vilket gör att prishöjningarna saktar in och börjar sjunka under nästa år. Prisnivån kommer ändå att förbli på en högre nivå än normalt.
Prognosen baserar sig på antagandet att Rysslands invasion av Ukraina fortsätter. Krigssituationen kan ändra snabbt, vilket upprätthåller osäkerheten på marknaden.
Prisrallyt på produktionsinsatser dämpas nästa år
Priserna på jordbrukets produktionsinsatser har stigit kraftigt under hela 2022. Importen av gödsel och gödselråvaror från Ryssland tog i praktiken slut som en följd av EU:s sanktioner och Rysslands motsanktioner. Importen av naturgas från Ryssland till Europa har nästan helt stannat, vilket gör att de europeiska gödselfabrikerna har varit tvungna att minska eller helt stoppa sin produktion.
Gödselpriserna förblir på en högre nivå 2023 jämfört med tidigare år, men de är på väg neråt. Marknaden börjar anpassa sig till problemen med dålig tillgång och inköpen börjar göras via nya kanaler. De höga gödselpriserna ger osäkerhet speciellt då det gäller lönsamheten för nästa års odling.
Elpriset har stigit kraftigt sedan våren, men verkningarna märks med fördröjning på gårdarna. Den kommande vinterns förhållanden och uppvärmningsbehovet påverkar såväl prisutvecklingen som tillgången, vilket kan orsaka stora tilläggskostnader för gårdarna.
Växthus och mjölk drabbas hårdast
Prisstegringen på el ökar samtidigt kostnaderna för den förädlande industrin inom sektorn.
– De största inverkningarna märks i växthusproduktionen och på mjölkgårdarna. De ökade kostnaderna kan till exempel försämra tillgången på inhemska växthusprodukter under vintern, säger lantbruksekonomist Pekka Kinnunen.
Prishöjningarna på insatsmedel har delvis kompenserats genom höjda producentpriser för jordbruksprodukterna. Producentpriserna för såväl spannmål, kött som mjölk har stigit rekordmycket, men det finns ännu tryck på ytterligare prishöjningar.
Den akuta kostnadskrisen i jordbruket fortsätter, vilket försämrar lönsamhetsutvecklingen och ökar likviditetsproblemen.
– Företagarinkomsten som senaste år sjönk kraftigt hålls i år nominellt på samma nivå som ifjol, om man i företagarinkomsten inte beaktar det krisstödpaket som staten beviljade till jordbruket. Paketet lyfter företagarinkomsten detta år, men den snabba inflationen minskar realvärdet. Den höga kostnadsnivån ökar riskerna i jordbruksproduktionen och gör att lönsamhetsskillnaderna ökar mellan gårdarna, säger Päivi Kujala.
Prishöjningen på mat accelererar
– Enligt prognoserna kommer matpriserna detta år att stiga med i medeltal 11 procent. Den kraftigaste ökningen förväntas ske under de närmaste månaderna då det kan finnas månader med 15-20 procents inflation. Förutom energi och räntor är maten en betydande drivkraft för inflationen, berättar forskningschef Sari Forsman-Hugg.
Priserna på kött, mjölkprodukter, ost och hönsägg väntas stiga med över 20 procent under slutet av året. Takten på prisstegringen för spannmål och bageriprodukter väntas också öka. Priserna på grönsaker stiger betydligt under hösten och vintern då de höga elpriserna ökar kostnaderna för växthusproduktionen.
Under nästa år fortsätter prisökningen på mat, men takten avtar. Ännu under början av året kan stora prisstegringar förekomma. Mot slutet av 2023 beräknas priserna sjunka något, men prisnivån kommer ändå att vara betydligt högre än vad man varit van vid.
Prisökningarna höjer omsättningen för livsmedelsindustrin och värdet på import och export av livsmedel. Värdet på importen stiger mer än exportvärdet, vilket ökar underskottet i handelsbalansen för sektorn. Importen ökar också mängdmässigt, medan exportökningen nästa helt beror på högre exportpriser.