Den sista november avslutas projektet Cirkulär växthusekonomi (VattRe). Resultaten av projektet kan betraktas som goda. Växthusproducenterna som har satsat på recirkulering är nöjda. Metoderna minskar både användningen av vatten och gödsel.
– Vi har testat oss fram och gjort en del försök som varit misslyckade. Men vi har också sett på metoder som har visat sig fungera och med facit på hand är jag nöjd över resultaten, säger Heidi Smart.
Sedan den 1 december 2021 har Smart fungerat som projektledare för VattRe, vars syfte har varit att undersöka recirkulering och olika metoder för att behandla returvatten vid växthusodlingar. Recirkulering innebär att vatten och näringsämnen som plantorna inte tar upp återanvänds.
Förra veckan var det dags för slutseminarium eftersom projektet avslutas den 30 november. Men varför är metoderna intressanta för växthusbranschen?
– Som helhet handlar det om att recirkulering sparar in på kostnaderna i form av minskad vatten- och gödselanvändning. Resultaten inom projektet visar också att så är fallet. I och med att spara på gödsel och vatten gör producenterna också en insats för miljön, säger ÖSP:s trädgårdsombudsman Johanna Smith.
Hon hoppas att recirkulering blir en metod som implementeras i fler anläggningar i framtiden.
– Genom projektet har vi velat testa och visa de olika metoder för recirkulering som finns och sprida kunskap och erfarenheter. Förhoppningsvis inspirerar vi andra odlare att gå in för det här i framtiden, säger Smith.
Tre olika system har testats
Projektet har samarbetat med tre växthusföretagare som har installerat olika system för recirkulering. Ett system kallas för långsamfiltrering, medan ett annat är ultrafiltering. VattRe har också följt upp ett tredje system som baseras på UV-strålning.
– Det finns olika system som lämpar sig för olika anläggningar. För att ge en så bred bild som möjligt har vi valt att fokusera på de här tre systemen för recirkulering, men det finns också andra metoder att rena returvatten, men vi har inte haft möjlighet att testa alla inom projektet, förklarar Smart.
På plats på slutseminariet var växthusproducenten Joakim Strand. Han valde att gå in för långsamfiltrering som innebär att returvattnet långsamt rinner genom en filterkolonn bestående av sand eller stenullsgranulat.
– Orsaken till att jag gick in för den metoden är att systemet lämpar sig för en något mindre produktionsyta. Till en början var jag orolig för gödslingen, men det har inte varit några problem med att upprätthålla näringsbalansen, säger han.
Att ta i bruk ett nytt system är alltid en utmaning, men enligt Strand har de lärt sig efterhand och vidtagit olika mindre åtgärder för att optimera recirkuleringen.
– Men det har inte varit många saker att åtgärda och att vi har fått hjälp av projektet med analyser och andra praktiska saker har varit mycket tacksamt. Jag ångrar inte att jag gick med i projektet, säger han.
Har varit nöjda
VattRe har också följt med företagen Siggarden Ab och Handelsträdgård Martin Sigg Ab, som använt ultrafiltreringsanläggningen Kathari UF 1. Det är ett större system som gör att returvattnet, som utgör cirka 20 procent av vattenanvändningen, efter en reningsprocess kan återanvändas.
– När sonen byggde sin del av anläggningen beviljades inte längre bygglov om man inte ordnade med att ta till vara returvattnet eller leda det i avloppet. Då var vi tvungna att hitta en lösning för båda företagen som är verksamma i samma anläggning. Projektet kom för vår del i rätt tid och vi är nöjda med systemet hittills.
– Även för vår del har det varit en fördel att gå in för recirkulering eftersom vi sparar både på gödsel och vatten, säger Martin Sigg, som medverkade i slutseminariet.
Det är företaget JCON Greenhouse Ab som tillämpar ett system för recirkulering och rening av returvatten med UV-ljus. I en video som gjorts av projektet om de olika försöken, berättar företagaren Jonathan Nordberg om sina erfarenheter.
– Efter inkörningen då vi rättat till alla inställningar har det fungerat bra. I dagsläget tänker vi knappt på att vi har det här systemet utan det är en del av produktionen. Vi är nöjda, säger han i videon, som spelades upp på seminariet.
Heidi Smart betonar att varje växthusodlare som går in för recirkulering själva måste bestämma vilket system om passar bäst.
– Alla företag har olika förutsättningar, tekniska krav och är individuellt olika. Mitt råd är att bekanta sig med de tekniker som finns och fråga om råd och erfarenheter av de har de olika systemen. Därefter måste var och en bestämma vilket de går in för, säger hon.
Intresset för recirkulering ökar
Mikael Dahlqvist, odlingschef för Närpes Grönsaker, har också medverkat som rådgivare för producenterna som testat systemen. Enligt honom är intresset för recirkulering på ökande bland producenterna i andelslaget.
För investeringen, som varierar mycket beroende på system, är det möjligt att ansöka om investeringsstöd, som ersätter 40 procent av de godtagbara kostnaderna.
– Det är alltid en återbetalningstid på en investering och det medför alltid risker. Men det finns helt klart fördelar med recirkulering. Något som kommer att bli en flaskhals är att en del av de befintliga växthusen saknar odlingsrännor, vilket behövs för recirkuleringen, säger Dahlqvist.
Smart fortsätter:
– Eventuellt kan stöd också fås för att ordna med uppsamlingen av returvatten i växthuset, men det beror på hur stödsituationen ser ut och avgörs från fall till fall. Här kan Peter Björkmark på NTM-centralen hjälpa till med information.
Under projektets gång har man också låtit göra olika typer av analyser. Det som har följts upp är bevattnings- och returvattnets näringsinnehåll och vid behov har odlarna i samråd med odlingsrådgivaren gjort justeringar i gödseltillförseln.
– Näringsbalansen har hållits på en nästan förvånansvärt stabil nivå. Dessutom har man låtit göra analyser för att se hur effektiva reningsmetoderna är mot olika sjukdomsalstrare, det är svampar och bakterier man har sett på. Alla tre metoder (UV-desinficering, långsam- och ultrafiltrering) har visat sig fungera tillräckligt bra vid odlingarna i fråga, berättar Smart.
Projektet har finansierats av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och finska staten, via NTM-centralen i Österbotten. Österbottens Svenska Producentförbunds trädgårdsutskotts utvecklingsfond står för egenandelen i projektet.