I spåren av den ökande inflationen har konsumtionen av ekologiska livsmedel minskat. Men det är inte enbart de dyrare priserna som förklarar nedgången. Susann Rännäri, verksamhetsledare för Förbundet för ekologisk odling, riktar också kritik mot handelskedjorna.
– Det är svårt för konsumenterna att välja ekologiskt om de inte finns i butiken. Jag bor nära Helsingfors, som torde vara den största marknaden för ekologiskt, men till och med där har jag svårt att hitta ett ekologiskt urval när jag handlar. Så jag anklagar också handeln för att konsumtionen av ekologiskt har gått ner under de senaste åren, säger Susann Rännäri.
Förra veckan deltog Rännäri, verksamhetsledare för Förbundet för ekologisk odling, i de nationella ekodagarna som gick av stapeln i Seinäjoki. Under två dagar samlades ekoodlare, -producenter, forskare och andra representanter för att fundera på nuläget och framtiden.
Årets tema var starkt självförsörjande ekologisk produktion.
– Ekologisk produktion kan erbjuda lösningar till kristidernas utmaningar, i synnerhet eftersom den är mindre beroende av externa insatsmedel, konstaterar Rännäri.
Handeln gör stora vinster
Enligt henne har inflationen påverkat konsumtionen av ekologiska råvaror negativt i och med att konsumenternas köpkraft har försämrats. Men hon vill också betona att handeln – på grund av den koncentrerade makten till två starka aktörer – inverkar.
– Samtidigt som finländarna har fått mindre pengar att röra sig med, har handeln gjort enorma vinster. Jag hävdar att handeln har valt bort ekologiska produkter för att maximera sin egen vinst. De påstår själva att ekokonsumtionen har minskat och därför minskar utbudet eller så kritiseras förädlingsindustrin. Men konsumtionen av ekologiska produkter har också minskat för att varorna inte finns i butikernas hyllor, menar Rännäri.
Trots att Lidl har tagit marknadsandelar från S- och K-kedjan är makten fortfarande för koncentrerad, anser hon. I och med att de finländska konsumenterna oftast handlar i de stora marketarna är de också hänvisade till ett ensidigt utbud.
– Det borde ske något radikalt gällande handelskedjornas sätt att fungera. Det borde vara lättare att handla direkt från gårdarna, men det är svårt att konkurrera mot de stora kedjornas effektiva och massiva logistiska lösningar. För att öka på direktförsäljning måste logistiken och sättet att handla mat förändras i grunden, säger hon.
Skifte i matregimen
Genom århundradena har det skett radikala förändringar av livsmedelssystemet i Finland. Och det kommer att ske igen. Det menar Tuomas Kuhmonen, forskningsdirektör vid Tulevaisuuden tutkimuskeskus, som var på plats i Seinäjoki för att föreläsa om ekoproduktionens roll i det framtida livsmedelssystemet.
– Ett problem med dagens matregim är att miljarder människor har en föreställning om att maten ska vara billig. Det har skapats en mall för priset som ska vara lågt och den uppfattningen har alla i dag, konstaterar Kuhmonen.
I sin föreläsning använder han begreppet matregim, det vill säga ett system med olika institutioner och aktörer som upprätthålls enligt ett visst organisationsmönster. Sedan 1995 pågår enligt honom globaliseringsregimen.
– Gemensamt för alla regimer är att en kris har bidragit till en kursändring. En ny kris som exempelvis krig i Europa eller upplösning av EU kan leda till att dynamiken ändras. Nästa matregim kommer att vara mer självförsörjande, mångsidig och lokalare och kanske också mer protektionistisk än den nuvarande, menar Kuhmonen.
Han betonar att ingen med säkerhet kan sia om framtiden. Men han understryker samtidigt att det blir svårt att fortsätta med samma globala livsmedelssystem, som på många sätt inte är hållbar. Han syftar på att klimatförändringen, ökande befolkning och vattenanvändning är ohållbar i kombination med förlust av biologisk mångfald och avskogning.
Han hänvisar också till en undersökning som visar vad aktörer inom branschen tror om framtiden. 47 procent av respondenterna tror att nuvarande regim fortsätter på sikt. Men lika många tror också på ett livsmedelssystem som är mera självförsörjande.
– I det systemet går vi mot mer mångsidig och hållbarare odling med lokal förädling och mindre gårdar. Miljöbelastningen minskar också för att fossila bränslen ersätts med förnybara energikällor. Samtidigt går man in för odlingsmetoder som liknar de ekologiska, säger han.
Ett mera mångsidigt jordbruk
När det blir ett paradigmskifte vet ingen. Men enligt den här forskningen och teorierna finns det sådant som talar för ett jordbruk som blir mera mångsidigt. Redan i dag utnyttjar allt fler jordbrukare metoder som tidigare betraktades som ekologiska.
Här ser Rännäri en möjlighet för mer ekologisk odling.
– När den bördiga jorden och den biologiska mångfalden tryggas kan gårdarna producera livsmedel även under svåra klimat- och marknadsförhållanden. Dessa egenskaper gör att ekologiskt jordbruk har en central roll, speciellt då när globala leveranskedjor påverkas av kriser eller stigande priser, säger hon.
Sari Iivonen, direktör för Finska ekologiska forskningsinstitutet, fortsätter:
– Det är först på senare tid som frågan om självförsörjning inom livsmedelsproduktionen har tagits upp i debatten om behovet av självförsörjning även när det gäller insatsmedel. Ekologisk produktion är inte beroende av importerade gödselmedel och växtskyddsmedel, påpekar hon.
Institutet ifråga har till uppgift att producera forskningsmaterial till stöd för ekologisk odling. Enligt Iivonen har ekologiska odlingsmetoder ökat i popularitet under de senaste åren.
– Den konventionella sidan har fått ett ökat intresse just för att minska kostnaderna i exempelvis växtskydd och gödsel.
Ett forskningsämne man nu tar hårdare grepp om är husdjursproduktionen.
– Den ekologiska husdjursproduktionen erbjuder mycket goda förutsättningar för djurens välmående. Men vi har inte så mycket data om det här. Därför behöver vi mer forskning i det här ämnet. Andra teman som är på agendan är den ekologiska odlingens miljöpåverkan. Sådan här info är också viktigt när vi jobbar mot konsumenterna, säger Iivonen.