Professor på skogsdag:
Det är skogsägarna som
måste leda utvecklingen
Hur ska skogen brukas? Den diskussionen har i klimatets och biodiversitetens namn gått het under senare år. I stället för att protestera bör skogsägarna själv ta i taktpinnen och säga hur de vill ha det. Det säger Tomas Lundmark, professor vid SLU i Umeå.
Det var många skogsexperter på plats när Finlands skogscentral ordnade tillfället ”Vi pratar om skogen i Österbotten” i Vasa i måndags. Något som står klart är att synsättet på hur skogen ska brukas håller på att ändras och risken är att förändringarna på sikt kan bli enorma.
– Omställningen pågår för fullt och för både de svenska och finska skogsägarna måste vi alla erkänna att det händer mycket. Vi måste kliva fram som skogsnationer och skogsägare och verkligen börja fundera på hur vi ska hantera de utmaningar som föranleder omställningarna, säger Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid Sverige lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå.
Lundmark var inbjuden för att prata om skogsbruket i dag och i morgon och hur skogsbruket ska klara alla de krav som ställs från samhälle, industri och miljöpolitik.
– Vi måste inse att omställningen sker ovanför våra huvuden om vi går in för inställningen att inget ska förändras. Då är det någon annan som bestämmer hur det ska bli och låter vi det gå dit kan det mycket väl vara slutet för den svenska och finska skogsindustrins era, säger han.
Och fortsätter:
– Det är en livsfarlig väg vi är på just nu om vi bara protesterar mot förändring. Vi får den bästa utvecklingen om vi själva tar i taktpinnen. Det är vårt eget ansvar att bestämma hur det ska vara i framtiden.
Förändringar medför möjligheter
Vidare konstaterade Lundmark att förändringar medför möjligheter. Fortsättningsvis är det skogsägarna som fattar beslut om hur skogen brukas och därmed underskattar många deras roll i den pågående omställningen.
– Om naturen hade varit att lita på kunde den tillhandahålla oss med allt. Vi skulle inte ens behöva odla mark. Skogsägarens viktigaste uppgift har varit att förvalta resurserna på ett sätt som ger mer än vad naturen själv kan. Brukad skog växer ändå mera jämfört med skog som inte brukas.
Sättet som skogen brukas på i dag grundar sig på industrins behov av råvara. Men från naturvårdshåll hävdas att de sista skogarna är hotade och det är kris kring klimat och biodiversitet.
– Alla gör anspråk på skogen i dag och den här debatten är utom vår kontroll. Men är det verkligen så att skogsägarna är problemet och orsakar kriserna för att skogen brukas? Så är det inte, utan problemet är konsumenterna som efterfrågar råvaran som skogen ger. Finns det efterfrågan skapas ett tryck på resurserna, konstaterar han.
Om det blir så att samhället vill att skogsägarna ska upprätthålla kolsänkan eller säkerställa andra värdefulla saker som biodiversitet måste också finansieringen säkerställas.
– I dag får jag som skogsägare betalt för virket och bränslet. Då optimerar jag skogsskötseln enligt den efterfrågan. Men skulle jag få betalt för annat, exempelvis för kolsänkan eller möjlighet till rekreation då uppstår det ett marknadspris för de produkterna också. Finns det många mål med skogen blir det också större variation i brukandet av den, påpekar Lundmark.
Korkad diskussion
Virkesförrådet i de finska och svenska skogarna har ökat mycket tack vare att den har skötts, det vill säga genom att öka tillväxten genom olika åtgärder. Men nu pågår en diskussion om att avverkningarna måste minska medan bevarandet av skogen måste öka.
– Det här bråket kring att minska avverkningen för att öka inlagringen av koldioxid är korkad eftersom allt hänger på antaganden och påståenden. Slutsatserna blir helt olika beroende på hur vi räknar.
Motsatsen i dag baseras på att för att öka biodiversiteten behövs återhållsamhet, det vill säga skogen ska inte brukas på samma sätt. Men samtidigt behövs råvaror och här vill Lundmark se en diskussion om hur konsumtionen ska se ut om femtio år.
Faktum kvarstår att skogsägarna brukar skogen utifrån vad som ger mest avkastning. Blir betoningen mera för en rikare biologisk mångfald behövs nya finansieringsmodeller. Efterfrågan på naturbaserade kolsänkor ska också vara en inkomstkälla för skogsägarna.
– Redan i dag finns företag som utvecklat affärsmodeller som prissätter kolsänkor. Och även finansmarknaden är intresserade av hur skyddet av den biologiska mångfalden kan finansieras. Skogsägarna kan göra allt det här om komplement skapas. Men det kräver nya affärsmodeller.
Sammanfattningsvis har Lundmark följande syn på framtidens skogsbruk:
– För att få en hållbar utveckling och ett hållbart skogsbruk måste vi få skogsägarna att bruka skogen mer än hittills. Vi kan inte börja bruka skogen mindre.
Tsunami av förordningar på kommande
På plats i Vasa var också professor Mikael Hildén från Finlands miljöcentral och berättade om återställningsdirektivet.
Även SLC:s ordförande Mats Nylund deltog och förde fram oron för det direktivet samt många andra förordningar som kommer att påverka dagens skogsbruk mycket.
– Vi har en tsunami av lagstiftning på kommande från i synnerhet EU. Det snurrar på med en väldig fart från olika byråer och flera av dem är förordningar som träder i kraft utan nationell lagstiftning. När de slås fast så gäller de, säger Nylund.
Han poängterade att de finska skogarnas virkesförråd har ökat mycket tack vare att skogen har skötts. I takt med att ny kunskap tillkommit har också skötselmetoderna förbättrats.
– När jag var studerande i början av 1980-talet var man en bra skogsägare om allt togs bort vid en slutavverkning. Då användes inte begrepp som sparträd och biodiversitet, men det var med den tidens kunskap. I dag vet vi bättre och i dag ser en slutavverkning helt annorlunda ut och vi lämnar kvar död ved och tillverkar till och med död ved genom högstubbar.
– Skogsägarna är stolta över att de har ökat virkesvolymen och det är en bakgrund till att många upplever konfrontation från i synnerhet miljöhåll. Diskussionen är tillspetsad, säger han.
Nylund betonade att SLC arbetar hårt för att grundlagens femtonde paragraf om att ens egendom är skyddad inte urholkas.
– Många skogsägare känner en oro just nu över de begränsningar i skogens användning som planeras. Vi kommer alltid arbeta för att landets 630.000 skogsägare själva tar beslut om hur den används. Skogsägaren ska alltid fatta det sista beslutet samtidigt som vi tar ansvar för klimat och biodiversitet, säger han.