Med finländskt djurmaterial och kunniga mjölkproducenter är 11.000 kg energikorrigerad mjölk (EKM) ett realistiskt mål, säger Sanna Nokka, ledande expert vid ProAgria Keskusten Liitto.
– Nästan en fjärdedel av våra uppföljningsgårdar överskrider redan målet, säger Nokka.
Samma mål har också satts upp i Sverige.
– När mjölkmängden ökar så sjunker kostnaden per enhet, vilket innebär bättre lönsamhet för gården, säger Nokka.
Förra året producerade korna på produktionsuppföljningsgådarna i genomsnitt 9.937 kg mjölk per ko. Medelavkastningen ökade med 142 kg från året innan. Också ekogårdarna överskred 9.000 kg med ett genomsnitt på 9.111 kg.
Den genomsnittliga avkastningen i EKM var 10.534 kg per ko, vilket var 245 kg mera än fjolåret.
– Den hjälper inte att stirra bara på medelavkastningen, utan viktigt är hur mycket kon producerar under sin livstid. När livstidsavkastningen stiger behöver man inte förnya lika många djur. Detta sparar kostnader och minskar mjölkens klimatpåverkan, säger Nokka.
Tänk på mjölkproduktionens energikostnader
Cirka tio procent av mjölkens pris utgörs av produktionens energikostnader.
– Vid utvidgning bör man särskilt ta hänsyn till framtida energikostnader och till exempel hur valet av foder påverkar, säger Maarit Kari, ledande expert vid ProAgria.
Förra året utgjorde ensilagefoder ungefär 53 procent av den totala fodermängden för mjölkkor, och kraftfoder 46 procent.
Hela 39 procent av fodret köps in. Kostnaden för inköpt foder var i genomsnitt 8,2 cent per liter mjölk.
ProAgria presenterade under ett seminarium resultaten av produktionsuppföljningen från mjölkgårdarna 2019, här en pdf-tabell över de fem bästa gårdarna i tre olika kategorier.
De 500 bästa gårdarna hittas här.