Primärnäringarna är sårbara vid
störningar i vattenförsörjningen

Finland har en rätt bra beredskap vid olika typer av katastrofer. Men jordbruket är särskilt utsatt om en kris skulle inträffa. I synnerhet störningar i elnätet och vattenförsörjningen kan snabbt påverka husdjursgårdar negativt.

– Det kan bli mörkt och torrt – är ni beredda?

Den frågan ställde Tony Eklund, vd för Nykarleby Kraftverk Ab, på ett seminarium om jordbrukets beredskap inför störningssituationer som ordnades förra veckans onsdag på Optima i Jakobstad. En rad olika föreläsare behandlade allt från vikten av brand- och räddningsplaner till vad som gäller om en gård råkar ut för djursjukdomar.

Finland har en ganska god beredskap om en naturkatastrof, cyberattack eller ett omfattande elavbrott inträffar och generatorerna har blivit vanligare under åren. Men något som kan skapa huvudbry för husdjursgårdar är störningar i vattenförsörjningen.

– Som det är nu står industrin och jordbruket utanför vattentjänstlagen och ansvarsgränserna är tyvärr ofta något diffusa. Lagtexter gällande ersättning riktas till konsumenten, men inte för jordbruk eller industri. De allmänna branschvillkoren beaktar inte jordbrukens och djurgårdarnas särbehov och vid störningar kan det snabbt bli kritiskt.

– Ur villkoren går att läsa de kunder som är i behov av konstant vattentillgång bör själva se till att det finns ett alternativ till det kommunala vattnet, säger Eklund.

Distributionen en utmaning

Vid vattenavbrott längre än 24 timmar är det vattenbolagens uppgift att i samråd med kommunen ordna utdelningsposter för vatten. Härifrån kan kunderna bära hem sin ranson dricksvatten.

Men pälsnäringen slukar i synnerhet på hösten enorma mängder vatten, medan mjölkproduktionen har ett jämnare men stort behov av vatten sett till hela året.

– I oktober kan en större farm förbruka 1.400 kubikmeter vatten på en månad. Det motsvarar tio årsförbrukningar för ett egnahemshus. Skulle det uppstå störningar i vattenförsörjningen då så måste farmen ha 4 kubikmeter vatten tillfört i timmen. En transportbil kan få med 16 kubikmeter på en gång och det innebär en ny transport var fjärde timme för att klara behovet. Var finns den kran som fyller 16 kubikmeter vatten på kort tid och under en pågående kris? frågar sig Eklund.

Det han vill peka på är att primärnäringarna är sårbara vid störningar i vattenförsörjningen.

Ann-Charlott Kjerp, anskaffningschef för Maitosuomi, höll med.

– Vattentillförseln kan bli problematisk. Inom Valio finns endast 83 transportbilar för mjölk, vilket är få. De behövs för mjölktransport också under kris och vi borde ha bättre beredskap när det gäller att lagra vatten på gården, säger hon.

Enligt Eklund vore det en stor fördel för jordbruken att ha tillgång till flera olika vattenkällor, till exempel gamla gårdsbrunnar eller tankar och inte enbart förlita sig på det kommunala vattenverket.

– Läget i dag är ofta att det till exempel vid en brand vid ett kommunalt vattenreningsverk eller ett användningsförbud på det kommunala vattnet kan få katastrofala följder, säger han.

Eklund lyfte också fram några förslag på lagringsmöjligheter.

– Det finns olika möjligheter och en tank som är dimensionerad för ett halvt dygn ger en viss beredskap. Då blir inte heller tanken en för dyr investering. En för stor tank kan bli en risk för att vattenkvaliteten blir lidande. Det är viktigt att redan på förhand kolla upp varifrån man kan hämta vatten till tanken och framför allt hur, säger han.

Brunnar borde underhållas

Något som ökar riskbilden gällande vattenanskaffningen vid kris är att små lokala vattenandelslag minskar till antalet och i stället blir det vanligare att de ansluter sig till det kommunala vattennätet.

– Det medför att allt mer vatten tas ur det kommunala nätet samtidigt som andelslagens vattentäkter blir outnyttjade. I fall de här brunnarna skulle underhållas kunde de utforma en kristida beredskap, säger Eklund.

På plats på Optima var också Malin Åminne, stationsmästare vid Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Hon berättade om vikten av att ha en uppdaterad räddningsplan som är ett krav på gårdar med produktionsanläggningar på över 1.500 kvadratmeter eller för djurstall som har fått miljötillstånd.

– Om vi kommer ut och gör brandsyn vill vi ta del av räddningsplanen. Det är viktigt att räddningsplanen innehåller nödvändig information och vi kan också ge råd om utarbetandet av den, säger hon.

Hur är det med räddningsverkets kunskaper gällande räddning av djur? Frågan kom upp och enligt Åminne ordnas utbildning som inkluderar räddning av djur.

– Men trots det finns det de som aldrig varit inne i en ladugård, men därför ordnar vi kurser.

Livsmedelsförsörjningen viktig

Att trygga livsmedelsförsörjningen vid kriser är viktigt för Finland. Därför är primärproduktionen med som en del i Försörjningsberedskapsorganisationens beredskapsplan.

– Det finns många hotbilder som allvarliga störningar i kraftförsörjningen, datatrafiken, cyber, transportlogistiken, samhällstekniken, livsmedelsförsörjningen och finans- och betalsystemet. Och det är faktiskt så att försörjningsberedskapen har sina rötter i lantbruket, säger Markus Lassheikki, sekreterare för primärproduktionspoolen inom Försörjningsberedskapsorganisationen.

Det är också en orsak till att Finland har en högre självförsörjningsgrad jämfört med grannländerna.

– I beredskapsplanen ingår att vi måste kunna säkra tillgången på mat. Men som vi vet är vi inte längre självförsörjande av allt utan vi är beroende av import av livsmedel.

Fredrik Grannas, ombudsman för ÖSP, anser att jordbrukarna har tagit åtgärder för att förbättra beredskapen. Men det kan alltid bli bättre.

– Gällande elförsörjningen är gårdarna bättre förberedda och de flesta djurgårdar har reservkraft eller vet var det finns tillgång till generator. Som jag ser det är vattenförsörjningen ett bekymmer och här kunde det vara bra att testa beredskapen, säger han.