Greppa Tradgarden 2 Webben
Även om trädgårdsproduktionen har potential i Nyland, är det en stor sak att byta odlingsinriktning. FOTO: Nina Colliander-Nyman
Jordbruk Tema

Potential för ett grönare Nyland

Den gröna mattrenden och närheten till konsumenterna är möjligheter för nyländska trädgårdsodlare. Via projektet Trädgårdsodling i Nyland ordnas olika tillfällen med målet att boosta regionens trädgårdsproduktion.

– Tillfällena riktar sig både till dem som redan odlar och till dem som funderar på att börja odla trädgårdsgrödor, säger projektledare Annika Wickström, som tillsammans med Heidi Wirtanen vid Svenska Trädgårdsförbundet jobbar med projektet.

Nästa veckas onsdag, tolfte februari, ordnas en diskussionskväll klockan 16-20 på Axxell Överby i Esbo. På vårens kursprogram står också en fortbildningskväll om växtskydd 11.3 och en fältvandring 3.6.

Även om trädgårdsproduktionen har potential i Nyland, är det en stor sak att byta odlingsinriktning, konstaterar Oskar Dannbäck, som själv är hemma från en spannmålsgård. Han är en av de inbjudna föreläsarna på nästa veckas diskussionstillfälle.

– Eftersom Naturresursinstitutet inte tillhandahåller ekonomiska nyckeltal för nyländsk trädgårdsproduktion är det svårt att ta fram siffror för lönsamheten. I mitt anförande på diskussionstillfället nästa vecka kommer jag att jämföra regionernas produktion med varandra genom att granska arealerna och skördemängderna. Vad är vi i Nyland bra eller och vad kunde vi bli bättre på? Deltagarna får gärna komma med i den här diskussionen om vad som är orsakerna till att en del regioner har högre skördar av en viss gröda än andra, säger Dannbäck.

Annika Wickström kommenterar att tanken med att bjuda in personer med olika sakkunskap till diskussionstillfället är att få mångsidig insikt i den nyländska trädgårdsproduktionens möjligheter och utmaningar.

– Vi hoppas på nya synpunkter vad gäller marknadssidan och trädgårdsstatistiken. Vi hoppas också på att få svar på frågor, till exempel varför det är en stor sak att byta odlingsinriktning eller hurdana utmaningar man funderar på inom trädgårdsproduktionen, förklarar hon.

Greppa Tradgarden 1 Webben
Oskar Dannbäck, projektledare för Greppa marknaden, och Annika Wickström, projektledare för Trädgårdsodling i Nyland och utvecklingschef för trädgårdsproduktion vid SLF, arbetar för att skapa förutsättningar för en lönsam och större trädgårdsproduktion i Nyland. FOTO: Anna Kujala

Blomkål, ärter, äppel och jordgubbar

Enligt Naturresursinstitutets uppgifter för år 2018 fanns det inom Nylands NTM-centrals område 72 växthusföretag och 88 frilandsodlare. Antalet växthusodlare har sjunkit stadigt enligt tioårsstatistiken, medan antalet frilandsodlare varierat från år till år.

Ser man på antalet odlare i hela landet fanns det mest växthusodlare i Österbotten (192) och i Egentliga Finland (187). I antal frilandsodlare är Egentliga Finland nummer ett (205) med Norra Savolax som tvåa (187) och Södra Savolax som trea (136).

Arealmässigt är trädgårdsärter, jordgubbar, blomkål, svarta och gröna vinbär samt broccoli stora i Nyland.

I jämförelse med de övriga regionerna är Nyland störst i landet på blomkål. Också skörden av blomkål är bra här, berättar Dannbäck. Den genomsnittliga skördenivån av blomkål i hela landet var år 2018 drygt 6,9 ton per hektar, i Nyland var medelskörden nästan 9,3 ton.

Men två andra regioner går förbi Nyland, nämligen Österbotten med hektarskörden 12 ton blomkål och Mellersta Finland med 9,7 ton. I Egentliga Finland, med landets näststörsta blomkålsareal, var medelskörden per hektar bara 4,9 ton.

– De här skillnaderna i skördemängderna har säkert flera förklaringar, till exempel kan en viss region ha några stora företag som specialiserat sig på en viss gröda, konstaterar Dannbäck.

När det gäller äppel är Åland i en helt egen klass, men på fastlandet klarar sig Nyland bra i jämförelse med de angränsande regionerna Tavastland och Egentliga Finland.

Det nationella genomsnittet för äppel per hektar träd som ger skörd var 11,42 ton, med Ålands medelskörd på 17,2 ton som höjande faktor. Den genomsnittliga äppelskörden i Nyland var 7,6 ton per hektar, i Egentliga Finland 8,4 ton och i Tavastland 6,4 ton per hektar år 2018.

För äppelodlingens del är det intressant att se statistik för de planterade arealerna som inte ännu ger skörd, eftersom de ger en fingervisning om hur trädgårdsodlarna satsar. I Nyland fanns år 2018 fyra hektar planterade träd som inte gav skörd ännu. I Egentliga Finland fanns sexton hektar och på Åland nio hektar unga träd.

Var släpar hektarskördarna i Nyland efter medeltalet?

– Den nyländska jordgubbsskörden var 3,17 ton per hektar, vilket är lågt jämfört med Norra och Södra Savolax där medelskörden var 4,19 ton per hektar, säger Dannbäck.

För trädgårdsärternas del var Nyland betydligt under det nationella genomsnittet med hektarskörden 0,62 ton mot 1,33 nationellt. Högsta trädgårdsärtskörden bärgades i Satakunda, 3,13 ton per hektar.

Också för svarta och gröna vinbär ligger Nyland under genomsnittet i hektarskörden, som i Nyland är 0,32 ton jämfört med det nationella medeltalet 0,65 eller ettan Södra Savolax med 0,95 ton per hektar.

Greppa Tradgarden 3 Webben
Jordgubbar är det bär som odlas på störst areal i Nyland, äpple den mest odlade frukten. I växthus dominerar tomat och gurka, medan trädgårdsärt är den arealmässigt mest odlade grönsaken på friland med blomkål och broccoli som tvåa och trea. ARKIVFOTO

Hitta fram till kunden

Marknadskanalerna är en viktig sak för att kunna utveckla trädgårdsodlingen, säger Annika Wickström.

– För de som har vilja och möjlighet till flexibilitet har REKO-ringarna varit ett alternativ, särskilt om man har en liten produktion, medan det för andra är lämpligare att sälja till en partiaffär eller till en lokal handelsman.

– Som ett nytt alternativ kommer så kallade foodhubs, där flera producenter levererar sina produkter till en bestämd utdelningsplats varifrån kunderna kan hämta varorna när det passar dem. Nylands mat är ett exempel på en foodhub, mera info finns på www.nylandsmat.fi.

Wickström är själv trädgårdsproducent och har i några år odlat sparris i liten skala.

– Sparris är en gröda som i början av skördesäsongen ger en skördetopp och då är det viktigt att veta vart skörden ska avsättas.

Via kasvistieto.fi-webbsidan kan den som registrerat sig se partipriserna, vilket kan vara riktgivande om man funderar på prissättningen av de egna grödorna, tipsar Wickström.

Oskar Dannbäck lyfter fram möjligheten att bilda en producentorganisation, som kunde främja de nyländska trädgårdsodlarnas sak till exempel genom att sköta marknadsföringen och försäljningen.

– En producentorganisation har också möjlighet att få investeringsstöd för att kunna uppfylla organisationens verksamhetsplan. Dessutom är organisationen stödberättigad ifall den har en verksamhetsplan. I Nyland finns ingen producentorganisation inom trädgårdssektorn, det är en sak som jag hoppas kan diskuteras på det kommande Trädgårdsodling i Nyland-tillfället.

På onsdagens diskussionskväll hör deltagarna också Roger Nyqvist om livsmedelshandeln ur partiaffärens synvinkel, Axel Falck berättar om rådgivning och finansieringsalternativ för flerbranschgårdar, Rikard Korkman talar om kontraktbaserad direktförsäljning av äppel, Olli Repo om livsmedelsdistribution via foodhub och Tom Hansen om samarbetet mellan restaurang och producenter.

Anmälningar till och förfrågningar om alla Trädgårdsodling i Nylands tillfällen riktas till Annika Wickström, annika.wickstrom@slf.fi, eller till Heidi Wirtanen, heidi.wirtanen@tradgard.fi.

Nyländsk trädgårdsproduktion

• 88 stycken frilandsodlare, 72 stycken växthusproducenter
• frilandsodlingsarealen: 1.492 hektar grönsaker, 318 hektar bär och 91 hektar frukt
• växthusareal, grönsaker på 10,1 hektar
• odlarnas medelålder 56-57 år
• frilandsgrönsaker, största odlingsarealen: trädgårdsärt (1.200 hektar), blomkål (96), broccoli (30), dill (23)
• växthusgrönsaker, största växthusarealen: tomat (2,4 hektar), växthusgurka (1,9), sallat i kruka (1,3), isbergssallat (0,7)
• bär och frukter 2018, största odlingsarealen: jordgubbar (257 hektar), äpple (88), svarta och gröna vinbär (37)
Källa: Naturresursinstitutet, siffrorna gäller år 2018