Med hjälp av genteknik är det möjligt att ta fram potatissorter med förstärkt mögelresistens och högre kvalitet. De starka sorterna beväpnas med ett effektivt försvar som gör det möjligt att dra ner på besprutningen. Det intygar ett svenskt försök.
Den populära potatissorten King Edward är känslig för angrepp från bladmögel. Med hjälp av tre nya gener lyckas den försvara sig mycket bra, visar en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU.
Potatis är en stapelföda och ett uppskattat livsmedel i stora delar av världen. För odlarna är angrepp från bladmögel emellertid ett stort problem. Potatisen tynar helt enkelt bort och smittan sprids mycket snabbt i odlingen.
Potatisen måste därför besprutas med flera gånger större volym växtskyddsmedel per hektar än till exempel spannmål. Trots detta orsakar bladmögel årliga skördeförluster på omkring sexton procent globalt och kostnaderna blir höga.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU har gått till botten med problemet. Resultatet visar sig i form av en förbättrad variant av sorten King Edward, som är en av de vanligaste potatissorterna i Sverige.
Potatisen utrustades med tre resistensgener, så kallade immunreceptorer från vilda släktingar till potatis. Generna gör potatisen härdigare. Då immunreceptorerna tillsätts, känner potatisen igen den algsvamp som orsakar potatisbladmögel.
Vid angreppet startar potatisen ett starkt immunförsvar. Med tre resistensgener blir potatisen uthålligt resistent, säger professor Erik Andreasson vid SLU. Tidigare försök har visat att bara en tillsatt gen ger otillräcklig resistens på lång sikt.
Med den metod som SLU använde för att tillföra resistens, bevaras alla de kvalitetsegenskaper i King Edward som konsumenterna uppskattar hos sorten. Detta är alltså ett sätt att bevara gamla sorter i odling, säger Erik Andreasson.
Dagens EU-lagar hindrar modifiering
Försöken med den tåligare King Edward gjordes med traditionell genmodifiering, GMO. Enligt forskarna skulle det rent praktiskt vara möjligt att odla denna potatis i stor skala redan idag, men EU:s lagstiftning och dess tillämpning på GMO är ett hinder.
Nu diskuteras lättnader i lagstiftningen, bland annat för gensaxen Crispr och cisgenesis. Dessa metoder gör det möjligt för förädlarna att överföra enskilda gener mellan närbesläktade organismer.
I fallet med King Edward är de tre resistensgenerna nödvändiga för att genomföra proceduren. Ifrågavarande gener finns färdigt i befintligt växtmaterial inom potatisförädlingen och är redo att användas inom ramen för cisgenesis.
Skulle denna King Edward-potatis tillåtas för odling, vore det möjligt att väsentligt sänka den totala användningen av fungicider i jordbruket.
Den resistenta potatisen har utvecklats vid International Potato Centre i Afrika där man sällan har råd med kemisk bekämpning.
Får inte odlas i EU
Kruxet är att den aktuella sorten inte ännu får odlas inom EU. Forskarna ställer förhoppningen till EU-kommissionen, som planerar en förnyad lagstiftning som skulle göra det möjligt att tillämpa gensaxen för ändamålet.
Enligt Andreasson är tekniken i princip färdig. Kommissionen planerar att lägga fram ett förslag under våren. Förhandlingarna ska inledas i medlet av året. Hur det går, är ännu inte förutsägbart.
Om allt går bra, kunde beslutet fattas redan under sommaren. Å andra sidan är gentekniken kontroversiell och möter fortfarande ett starkt motstånd i flera av EU:s tunga medlemsländer.
Ute i världen har många länder på flera kontinenter redan visat vägen och lättat på kraven för genredigeringen. Schweiz och nu senast Storbritannien kommer att avreglera genredigeringen i sin lagstiftning.