Varje år genomförs potatissortförsök i Österbotten. Förra veckan var det dags att presentera resultaten från ProAgria Lantbrukssällskapets försök i Lappfjärd. Försöken ger en inblick i vilka sorter som är och kan bli intressanta, säger Jan-Erik Back.
83 ton per hektar i skörd. Och ett knölantal på 15 per planta. Albertine visade sig vara en högavkastande potatissort när ProAgria Lantbrukssällskapet presenterade resultaten för sortförsöken i Perus i Lappfjärd i torsdags förra veckan.
Men att dra några förhastade slutsatser utifrån försök av 49 olika potatissorter går inte. Hektarskörden och knölantalet är intressanta parametrar men i slutändan säger de inte allt om verkligheten.
– Klart att försöken ger en inblick i vilka sorter som klarat sig bra och det väcker intresse. Men det är viktigt att hålla i minnet att resultaten kommer från en liten försöksyta just på det här området och med det väder vi har haft i år. Ett annat år på en annan plats kan resultaten variera mycket från det här. Så vi drar inga egentliga slutsatser utan visar enbart vilka resultat vårt försök hittills i år har gett, säger Jan-Erik Back, sektoransvarig för växtodling vid ProAgria Lantbrukssällskapet.
Back höll i trådarna eftersom Lantbrukssällskapets tidigare potatisrådgivare Stefan Nordman övergått i annan tjänst. Sortförsöken sker i samarbete med sorthusen som i huvudsak är stationerade i norra Finland.
Flera av dem är också sortrepresentanter för europeiska potatisutsädesförädlare. Men det finns också potatisutsädesföretag på närmare håll, till exempel i finska Syd-Österbotten.
Vanligen brukar också utländska sorthus ha representanter på plats men så var inte fallet i år på grund av coronaviruset.
– Syftet med försöken är att visa odlarna vilka sorter som kan vara intressanta och hur de ter sig i just de här förhållandena. Det är också viktigt att ha försök i områden som Kristinestadsnejden och Jeppo, eftersom de är viktiga för potatisodlingen i Finland, konstaterar Back.
Kvaliteten kan variera
Försöksdagen i augusti visar alltså enbart hektarskörden, knölantalet samt plantsättning och vilka insatser som gjorts. Senare efter utgången av september kommer analyser att göras och då beaktas bland annat parametrar som kvalitet och knölarnas inre och yttre kvalitet.
– Som exempel kan vissa sorter ge mycket hög avkastning och ha fin yttre form men trots det är den inre kvaliteten dålig. Det kan vara ihåligheter eller olika typer av missfärgning invändigt i knölarna. Vissa virussjukdomar kan också ge mörka ringar i knölköttet, vilket inte godkänns i den vara som ska saluföras, förklarar Back.
Den här sommaren har det varit viktigt att ge exempelvis kalcium för att få knölen att hålla ihop när det varit intensiva tillväxtförhållanden. Det innebär att en stor del av skörden kan kasseras och i slutändan blir andelen första klass lägre i verkligheten jämfört med försöken.
– Den här sommaren har varit utmanande för vissa sorter. Juni var torr och varm och då tog inte växten upp näring och när det började regna i juli växte de för snabbt så att cellväggarna blev svagare med sämre inre kvalitet som resultat.
– Vissa sorter har varit utmanande för odlarna i år och det kan leda till skördeförluster. Sättavståndet kan också göra att resultaten varierar och det har verkligen varit en utmanande sommar för odlarna. Men ställvis ser det lovande ut och jag tror att årets potatisskörd på en del fält kan bli god men variationerna kommer att vara stora, säger Back.
För att sprida ut riskerna har potatisodlarna vanligen flera sorter som har olika egenskaper. Nya sorter testas nästan varje år.
– Många av de nya sorterna som tas med har först varit med i försöken här. Så ur det perspektivet är försöken mycket viktiga, konstaterar han. Potatisodlaren Leif Hammarberg, som under många år varit med som försökens praktiska högra hand, har t.ex. själv odlat och odlar många sorter, som först växt i våra försöksrutor här i nejden.
Film om potatis på kommande
På plats i Perus var också Laila Matikainen, som är ombudsman för potatisbranschens samarbetsorganisation PAYR. Föreningen arbetar för att lyfta potatisens bild utåt i Finland och enligt henne är det mycket på gång för tillfället.
– Vi har satsat mycket på sociala medier där vi är aktivare än tidigare. Vi har också jobbat med våra webbsidor och satsar på att föra ut information till i synnerhet yngre människor. PAYR är också med i kampanjen #potatis365, berättar Matikainen.
Hon lyfter också fram en spelfilm som kommer att visas på biografer i Finland. Komedin handlar om en man som på 1600-talet kommer till Finland för att lära finländarna äta potatis i stället för rovor.
– Det här ser vi som en bra möjlighet att lyfta potatisens image och flera aktörer i potatisbranschen är med och samarbetar kring den här filmen.
Konsumtionen av potatis fortsätter att minska i Finland. Trots det är målet för PAYR att visa att den är ett utmärkt alternativ till exempelvis pasta och ris.
– För några år sedan blev potatisen utpekad som en syndabock på grund av diskussionen kring kolhydrater men jag skulle vilja påstå att det har ändrats på senare år. Konsumenterna är intresserade av att tillreda mat och här är potatisen en mycket bra råvara som kan tillredas på många olika sätt. Sett ur ett klimatperspektiv är potatis också mycket bättre än ris och det har också konsumenterna börjat inse, säger Matikainen.
Hon tillägger att PAYR också arbetar med intressebevakning.
– Vi brukar besöka riksdagen och jord- och skogsbruksutskottet. Så vi försöker påverka på många olika sätt.