Portin på fullmäktigemötet:
Skogsärendena är i dagsläget
starkt EU-relaterade
Portin på fullmäktigemötet: Skogsärendena är i dagsläget starkt EU-relaterade
Under SLC:s fullmäktigemöte redogjorde SLC:s skogsombudsman Anders Portin för de viktigaste skogliga ärendena.
– Tyngdpunkten på skogssidan ligger för tillfället utan vidare på EU-relaterade frågor som främst hör ihop med kommissionens miljö- och klimatmålsättningar, men visst har vi haft aktivitet även på lokal nivå.
Portin lyfte fram den skogliga ungdomsutbildningen som inleddes i slutet av mars med god uppslutning och framföranden från diverse olika skogliga organisationer.
– Jag vill också uppmärksamma den nationella skogsdagen som ordnas den 24 oktober och som för första gången kommer att erbjuda program också på svenska. Bland de medverkande finns representanter från Westas såg, Tapio samt jord- och skogsbruksministeriet samt andra.
Den nationella biodiversitetsstrategin
Den nationella biodiversitetsstrategin hör till en av de skogsrelaterade regleringar som håller på att ros i land på nationell nivå.
– Strategin har gått i klart bättre riktning, och jag tycker man kan börja godkänna den. Men det vi inte vill ha där är procentuella mål eller hektarmål som att exempelvis 100.000 hektar gammal skog skall fredas, sade Portin.
Enligt internationella avtal skall 10 procent av skogen skyddas, vilket uppnås Finland. Dessutom skall 30 procent skyddas enligt OECM-principer, men det är ännu oklart vad detta betyder för Finlands del.
– Strategin kommer att gå på utlåtande, och där kan vi ännu påverka. Det är viktigt att den här regeringen lyckas fastställa strategin.
EU:s kriterier för gammal skog
Portin redogjorde också för EU:s kriterier för gammal skog vilka Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral i en ny rapport tolkat för Finlands del.
Tolkningarna avgör hur kriterierna appliceras på nationell nivå. I regeringsprogrammet står det bland annat att alla statliga skogar som uppfyller kriterierna skall fredas. Vidare stipuleras att skydd av privatskogar skall ske på frivillig väg.
– Här finns det ändå en risk att det uppstår gråzoner där industrin inte köper virke eftersom de är rädda för att områdena de facto betraktas som gammal skog. Därmed är industrin för inventering även av privat mark, vilket skogsägarna ställt sig avogt till. Dessutom finns det inte resurser att genomföra sådana inventeringar.
EU:s skogsförordningar
Portin berättade även om de senaste vändningarna gällande avskogningsförordningen och restaureringsförordningen, som i dagsläget utgör EU:s mest omfattande regleringspaket på skogssidan.
Avskogningsförordningens syfte är att hindra global avskogning, och innebär för Finlands del ett försäljningsförbud för trä- och nötkreatursprodukter som orsakat avskogning. Regleringen är unik eftersom den gäller retroaktivt från och med 2021.
Förordningen har dock väckt allt mera motstånd från skogssektorn, livsmedelssektorn och diverse medlemsländer. Detta beror på att förordningen är oklar och kan tolkas på vilt olika sätt av de olika medlemsländerna. Övergångsperioden är dessutom för kort, vilket man försökt påverka mot det bättre.
– Restaureringsförordningen hade redan genomgått trilogförhandlingarna, och det såg ut som om endast gummistämpeln saknades. Nu har dock många medlemsländer meddelat att de röstat emot förordningen eller lägger ner sin röst, vilket också Finland gör, förklarade Portin.
Förordningen kommer med största sannolikhet därmed inte att gå vidare innan EU-valet.
– Det besynnerliga med förordningarna är att de även bekämpar varandra. Exempelvis kan restaurering av vårdbiotoper klassificeras både som restaurering och avskogning.
Utöver dessa förordningar är också den så kallade skogsmonitoreringen i planeringsskedet. Grundtanken är att harmonisera skogsdata olika medlemsländer emellan. EU-kommissionen berättigar förordningen genom att hänvisa till skogsskador i de europeiska skogarna.
– Här kvarstår ändå frågan om vad som är förordningens innersta väsen? Handlar det om att kapa skogspolitiken och lägga den under EU:s kontroll?
Enligt Portin kan även skogsägarens rättsskydd och integritet lätt äventyras om den insamlade datan blir allmänt tillgänglig.
– Tills vidare kan vi ändå dra en lättnadens suck eftersom förordningen inte kommer att gå vidare under nuvarande kommission.