Mera inhemska ekoprodukter
Regeringspartierna har förhandlat sig fram till målet att öka andelen inhemska ekoprodukter i livsmedelsproduktionen och förädlingen samt den inhemska konsumtionen och exporten. Det här innebär bland annat en uppdatering av den nationella ekostrategin samt finansiering av Finlands ekologiska forskningsinstitut i S:t Michel. Finansieringen är sammanlagt en halv miljon per år.
Bättre skydd mot översvämningar
Också metoderna för skydd mot översvämningar och åkermarkens vattenhushållning ska förbättras.
Man ska försöka rikta de här åtgärderna genom att uppmuntra till ökat samarbete mellan jordbrukarna i frågor som gäller vattendrag. Det årliga anslaget för det här är i medeltal 2,5 miljoner.
Nya pålagor får inte ge tilläggskostnader
När det gäller jordbrukets lönsamhet så fortsätter den nya regeringen där regeringen Sipilä kastade in handduken: Det heter i regeringsprogrammet att jordbrukarna inte ska påläggas extra kostnader på grund av lagstiftning utan kompensation.
Skördekrav ska återinföras
Stöden vill regeringen rikta till ”aktiv och hållbar” livsmedelsproduktion. I beredningen av de kommande jordbruksstöden under den nya programperioden för den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP27, ska kapitaliseringen av stöden till åkermarken bromsas.
Dessutom vill regeringen fortsätta arbeta för smidigare reglering och tillsyn.
En skärpning är på kommande, den nya regeringen vill nämligen återinföra skördekrav, ifall EU:s regelverk kring tillsyn och granskningsverktyg gör det möjligt.
Vill främja ägoregleringar
Ett program för att utveckla arronderingen, i praktiken att främja ägoregleringar, ska genomföras, det här torde vara enligt de förslag som utredningsmannen Reijo Karhinen tidigare lagt fram i sin rapport om jordbrukets lönsamhet. Man satsar 4 miljoner på den här åtgärden årligen i medeltal under regeringsperioden.
Regeringen vill stöda ny energiteknik
Inom energipolitiken vill regeringen bland annat överföra produktionsstöd till stöd för investeringar i ny energiteknik.
Det heter om elöverföringen att flexibiliteten i elnätet ska utvecklas och att alternativa sätt tas fram för att säkra elleveranserna framför allt i glesbygden.
Också möjligheten att begränsa den årliga höjningen av elöverföringsavgifter ska utredas.
Mer vägfinansiering
Gällande transportnätet konstaterar regeringen att vi dras med ett eftersatt underhåll för ett värde på 2,5 miljarder euro. Situationen försämras varje år.
Regeringen vill därför höja finansieringen av bastrafikledernas underhåll med 300 miljoner euro årligen, där en permanent höjning på 20 miljoner för vinterunderhåll ingår.
I beloppet ingår också satsningar på det lägre vägnätet.
Vidare lovar den nya regeringen att trygga anslag för ombyggnad av enskilda vägar, bland annat med tanke på vattenkvaliteten.
Landskap för social- och hälsovård och räddning
När vi kommer till landskapen så har regeringspartierna nu enats om 18 självstyrande landskap för hälsovården och räddningsväsendet.
Regeringsbildaren och statsministern Antti Rinne, sdp, var mån om att understryka det här i måndags då regeringsprogrammet presenterades på centralbiblioteket Ode: Tillsvidare ordnas alltså övriga uppgifter, till exempel landsbygdsförvaltningen fortfarande av kommunerna, i praktiken gemensamt så som nu.
Övervakningsverket Valviras och regionförvaltningsverkens tillsyns- samt tillstånds- och styrningsuppgifter och omorganiseringen av övriga uppgifter inom den statliga regionförvaltningen ska klarläggas i en parlamentarisk utredning. Den ska vara klar 2020.
Satsar på telekommunikation
När det gäller kommunikation satsar regeringen på omfattande optisk fiber i hela landet med högre överföringshastighet i de tjänster som samhället omfattar.
Det heter samtidigt att utbyggnaden av det fasta och det mobila bredbandsnätet främjas på lika villkor.
En rättvis tillgång till posttjänster tryggas i hela landet. Den nya regeringen vill se över postlagen och dess verkställighet, utgående från ett bevarande av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Det heter att postutdelningen i glest bebodda områden tryggas, det gäller också skärgården i enlighet med lagen om främjande av skärgårdens utveckling.
Inte fastighetsskatt på skog eller jordbruksmark
Inom skattepolitiken vill regeringen öka ”styrningen av utsläppen från energiproduktionen” genom att frångå systemet med återbäring av energiskatter inom industrin samtidigt som punktskatten på elström enligt skatteklass II sänks närmare den minimala nivå som EU tillåter. Ändringen ska vara kostnadsneutral och genomföras under en övergångsperiod.
Den nya regeringens ambition är att reformera fastighetsbeskattningen så att den bättre än nu skulle motsvara fastigheternas gängse värden. Reformen får dock inte leda till oskäliga ändringar.
Det står utskrivet i programmet att fastighetsskatten inte ska utvidgas till jord- och skogsbruksmark och att områden som skyddas med stöd av naturvårdslagen ska befrias från fastighetsskatt.
Nedre gränsen för moms höjs
Det heter också att den nedre gränsen för mervärdesskatteplikt för företag med ringa inkomster höjs till 15.000 euro. I dag är gränsen 10.000 euro.
Regeringen vill också stöda nyetablerade småföretagare genom ökad flexibilitet, när det gäller betalningstider för förskottsskatten.