I strävan efter renare vattendrag och översvämningsfria åkrar fortsätter Finlands miljöcentrals projekt ”Valumavesi”. På ett tjugotal områden i Finland har tvåstegsdikning och översvämningsplatåer tagits i bruk.
– Det finns över 10.000 kilometer vattendrag i vårt land som skulle må bra av det här projektet, säger Kaisa Västilä, specialistforskare vid Finlands miljöcentral och Aalto-universitetet.
Under Martisvägen i Sibbo rinner Ritobäcken, ett av de områden som varit en del av miljöcentralens forskning under de senaste elva åren. Projektet Valumavesi startade år 2020 och avslutas år 2023. Fördelarna med tvåstegsdikning och översvämningsplatåer är enligt Västilä många.
– Om inte den här åkern hade varit tvåstegsdikad, skulle stora delar av den med största sannolikhet legat under vatten nu, säger Västilä. Det vatten som skulle runnit i en vanlig fåra, hade fört med sig både växtmaterial och näringsämnen som fosfor och kväve. I det långa loppet hade diket snabbare vuxit igen och dräneringen hade inte fungerat.
Tvåstegsdikningen innebär en förbättring av naturens egna vattendrag. Invid den ursprungliga fåran bygger man en platå, cirka 30 centimeter över den naturliga fåran. På platån växer gräs och mindre träd och buskar.
I den ursprungliga fåran rinner vattnet snabbare och på platån hinner växtligheten fånga upp sådant som flyter i vattnet. Vid kraftigt regn fungerar platån också som en buffert som hindrar vattnet från att stiga upp på åkern. Den största fördelen är renare vattendrag, men modellen bidrar också till en mindre erosion.
– Vi följer kontinuerligt med vattenkvaliteten också här i Ritobäcken, säger Västilä. Vi har mätare för halten av olika näringsämnen, vattenkvaliteten och -höjden och kan följa med vad som rinner vidare härifrån.
Fina resultat, svagt intresse
– I det dagliga arbetet märker jag ingen skillnad mellan marker som har tvåstegsdikning och de med vanliga fåror, säger Stefan Selén, ägare till de marker i Sibbo där projektet pågår.
– Efter så regniga dagar som vi haft nu, så ser jag tydligt att diket fungerar, så här mycket vatten har jag inte sett på platån tidigare.
Selén köpte markerna för drygt två år sedan och berättar att den förre ägaren informerade om det pågående projektet. Också Finlands miljöcentral var i kontakt med Selén och bad om tillstånd att få fortsätta projektet och projektet fortsätter nu tills vidare.
– De är alltid i kontakt med mig före de kommer hit och utför arbeten, berättar Selén. För mig skulle det ta ungefär en vecka att röja den här berörda biten av bäcken, det är en sträcka på cirka 600 meter.
Finlands miljöcentral uppskattar att tvåstegsdikning och anläggning av översvämningsplatåer är tre till fyra gånger dyrare än att gräva och röja vanliga diken. Det är inte den enda orsaken till att intresset på markägarhåll är svalt, säger Selén.
– Det här diket är bredare än vanliga diken och fåror, på den här berörda sträckan kan man säga att jag förlorar 1.800 kvadratmeter odlingsjord och den jord som ligger närmast vattnet är oftast den mest bördiga.
Kaisa Västilä förstår att den ekonomiska frågan är avgörande för många markägare, men säger att perspektivet borde vara längre.
– Fördelarna är inte bara en bättre kvalitet på vattnet och en möjlighet att kontrollera vattenflödena, det gagnar också till exempel pollinerare vilket i det långa loppet också är bra för både jord- och skogsbrukare. Jag brukar säga att vi borde se det här ur ett perspektiv på sextio år.
På andra sidan Martisvägen ligger Sibbo storskog och längre ner förenas Ritobäcken med Byabäcken som i sin tur förenas med Sibbo å. I Byabäcken bor en unik öringsstam och och också den mår bra av tvåstegsdikningen.
– Vi var på väg att förlora den här öringen, säger Sampo Vainio från Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å rf, men nu ser vi att den mår bättre. På utvalda områden i Ritobäcken har vi grusat bottnen och det i kombination med renare vatten och naturligare strömningar har lett till öringen fått bättre förhållanden för både lek och vandring.
– Det är fint att jag genom den här dikningsmodellen bidrar till att våra vatten är lite renare och klarare, att jag dessutom spelar en liten roll i att öringsstammen mår bättre är naturligtvis roligt, säger Stefan Selén.
Många morötter för markägare
Vattendragen blir renare, diversiteten ökar i fråga om både flora och fauna och markägarna kan undvika översvämningar på sina ägor, det kan också finnas monetära fördelar. Fördelarna med tvåstegsdikningen är många.
– Den massa man får vid röjning av fårorna och tvåstegsdikningen, den lämpar sig mycket väl för kompostering, säger Valkama. Genom att kompostera får markägare nytt och högklassigt material för sina åkrar. En del av det markägarna röjer kan också lämpa sig som biomassa för framställning av bränsle vid våra biogasverk, säger Pasi Valkama, projektchef för Valumavesi.
Projektet Valumavesi finansieras av bland annat Miljöministeriet och och Jord- och skogsbruksministeriet, projektet avslutas år 2023. Valkama hoppas på en fortsättning för projektet också efter det.
– Det skulle vara viktigt att markägare, sådana som är med redan nu och sådana som kommer att gå in för tvåstegsdikning, att de kunde anhålla om stöd för underhåll av vattendrag som bidrar till renare vattendrag och en miljö som mår bättre.
