I Bryssel är takten hektiskt. Trots att den nuvarande CAP-planen är färsk håller man som bäst på att förbereda sig för hur den framtida CAP-planen kommer att se ut efter 2027. Mycket är ännu luddigt. Men enligt Paulo Gouveia, som är jordbrukspolitisk rådgivare på de europeiska lantbrukarnas intresseorganisation Copa-Cogeca är en sak klar: jordbrukets strategiska roll växer.
Paulo Gouveia har just slagit sig ner bakom sitt bord på de europeiska lantbrukarnas intresseorganisation Copa-Cogecas huvudkontor i Bryssel. I egenskap av jordbrukspolitisk rådgivare är Gouveia ständigt manad av en hektisk tidtabell, men han är ändå ivrig att berätta om vad han tror om den framtida CAP-planen och i vilken riktning det europeiska jordbruket kommer att gå.
– Vi har en del nyckelfrågor som är relevanta för oss och som den nästa CAP-planen kommer att tangera. De handlar om att förbättra jordbrukarnas inkomster, vilket är viktigt eftersom de genomsnittliga inkomsterna inom jordbruket är under hälften av genomsnittsinkomsten inom övriga sektorer.
Gouveia påpekar att detta gör att jordbruket saknar attraktionskraft vilket i sin tur skapat ett svagt intresse bland den yngre generationen att ta över verksamheten, vilket är ett problem på alla håll i Europa.
– Det andra handlar om konkurrenskraften som måste förbättras. En av orsakerna till de pågående bondeprotesterna handlar om högra produktionskostnader och producentpriser som inte stigit i takt med kostnaderna. Detta måste åtgärdas.
Kommissionens reträtt är ett gott tecken
Enligt Gouveia befinner sig lantbruket i en situation där problemen förorsakas av en mängd sammanfallande faktorer. Redan innan coronapandemin började elpriset stiga i många medlemsländer. När pandemin och sedan kriget anlände var krisen ett faktum.
– Jordbrukssektorn fortsatte att producera trots de stora svårigheterna, och trots att de stigande livsmedelspriserna inte kom att synas i jordbrukarnas inkomster. Endast kostnaderna ökade, vilket gjort att många körde fast.
Vårens traktormarscher i kombination med det osäkra geopolitiska läget fick slutligen EU-kommissionen att reagera genom att göra ändringar i CAP-planen.
– Kommissionen insåg att CAP-planens stränga villkorlighet i kombination med dåliga klimatförhållanden har skapat en situation där större flexibilitet måste tillåtas. Målen är fortfarande de samma, men metoderna med vilka de uppnås har justerats.
Gouveia påpekar att CAP-planen alltid levat med tiden, och att en gemensam jordbrukspolitik alltid handlar om kompromisser. Nu tillåts lite mera flexibilitet på medlemsstatsnivå, vilket han hoppas att utökas i nästa CAP-plan.
– Att kommissionen nu tvingats omvärdera planen pekar ändå på att den fortfarande är för strikt speciellt gällande villkorligheten. I framtiden måste vi se över detta så att vi får en jordbrukspolitik som är gemensam men som bättre tar i beaktande variationerna mellan länderna.
Copa-Cogeca vill förstärka sektorn
Copa-Cogeca har identifierat 6 nyckelområden som CAP-planen bör omfatta efter 2027. För det första vill man förstärka konkurrenskraften inom jordbruket i EU och på så vis upprätthålla produktionspotentialen och garantera livsmedelssäkerhet. Organisationen efterlyser även ett säkerställande av lönsamheten och jordbrukarnas inkomst då den gröna omställningen genomförs.
Därtill påtalar Copa-Cogeca vikten av att lyfta fram betydelsen av generationsskiften. Man vill även befrämja investeringar för att skapa en mera effektiv, innovativ och hållbar sektor. Vidare talar organisationen för att förbättra marknads- och riskhanteringsåtgärder, samt förbättra jordbrukarnas samarbete och ställning inom värdekedjan.
Copa-Cogeca vidhåller dessutom att hela den ”gröna arkitekturen”, det vill säga kraven och byråkratin måste ses över och göras enklare. Utöver detta har man identifierat andra risker som på kort sikt kan hota jordbruket: instabilitet på energi- och gödselmarknaden, arbetskraftsbrist samt extremväder.
– Den primära rollen för jordbruket efter 2027 handlar därmed om att säkerställa livsmedelssäkerheten genom att göra sektorn mera motståndskraftig och mångsidigt och samtidigt också resurseffektiv och konkurrenskraftig.
Säkerhetspolitiken kräver en större budget
Enligt Gouveia är det ännu svårt att veta hur nästa CAP-plan kommer att se ut eftersom mycket även hänger på hur nästa kommission kommer att förhålla sig till EU:s nästa långtidsbudget efter 2027. Kommissionen kommer att presentera ett förslag i juli nästa år.
– Vi måste förstå att den budget vi har nu inte kan vara samma som gäller om Ukraina, Moldavien, Albanien, Montenegro, Bosnien-Hercegovina och Nordmakedonien ansluter sig till unionen. Budgeten måste justeras, det vill säga expanderas.
Om Ukraina blir medlem i EU innebär detta att EU:s utnyttjade jordbruksareal ökar med åtminstone 30 procent. Gouveia påpekar att budgetens struktur också måste ses över eftersom den makroekonomiska situationen är helt annorlunda än 2020 då den senaste långtidsbudgeten fastställdes. I februari reviderades exempelvis budgeten med 50 miljarder euro i stöd till Ukraina.
– Det står klart att det militära tar upp en betydligt större del av budgeten än tidigare. Samtidigt har kriget i Ukraina gett jordbruket en strategisk roll i fråga om livsmedelstrygghet för medborgare och konsumenter i EU. Här finns två komponenter: tillgång till mat och förmånliga matpriser. Det krävs resurser för att uppnå detta, vilket betyder att jordbruket vid sidan om försvar och energi kommer att få en allt viktigare roll inom EU-politiken.
Ännu finns det möjlighet att påverka
Arbetet med den nya CAP-planen kommer i slutändan att bero på hur länge kriget fortsätter, långtidsbudgetens utformning, kommissionens förslag till CAP-plan samt vilken roll Europaparlamentet och Europeiska unionens råd anser att jordbruket bör ha.
– Jag tror inte att nästa CAP-plan blir radikalt annorlunda, men vissa förändringar kommer att göras. Vi måste vänta och höra vad kommissionen planerar, vilket vi får veta på hösten nästa år. Mycket hänger på hur den kommande kommissionens program ser ut.
Enligt Gouveia kommer även balansen mellan de olika politiska grupperna efter EU-valet att inverka på finjusteringen av CAP-planen beroende på hur positivt eller negativt inställda till jordbruk ledamöterna kommer att vara.
Innan kommissionen skriver något finns det därmed tid att försöka påverka processen och inverka på den kommande jordbrukspolitiken.
– Den allmänna riktningen avgörs av kommissionen medan finjusteringarna görs av parlamentet och rådet. Här blir det Copa-Cogecas roll att försöka påverka de beslut som fattas så att jordbrukarnas intressen beaktas.