Trots en ganska sval sommar har majen vuxit bra i Pedersöre. Det är ännu drygt en och en halv månad kvar till skörd, men Niclas Sjöskog, som odlar majs för första gången på över tjugo år, är nöjd med växtligheten.
– Det ser faktiskt jättebra ut och majsen är över två meter lång. Kolvarna har också börjat utvecklas och jag är aningen överraskad över att det vuxit så här bra med tanke på att vi här har haft en ganska mild sommar, säger Niclas Sjöskog, mjölkproducent i Lillby i Pedersöre.
Men han understryker snabbt att det är för tidigt att dra några slutsatser om skörden. Om det skulle bli frost inom kort kan årets majsskörd bli kvalitetsmässigt dålig med lågt energivärde och stärkelsehalt.
– Vi hoppas alla nu på en mild höst för om det skulle bli frost snart så måste skörden tas inom en vecka. Skörden måste tas oavsett för det går inte att plöja ner majsen och jag skulle troligen använda ett kvalitetsmässigt sämre foder i utfodringen också, säger han.
Odlingsarealen av majs har ökat mycket de senaste åren. I år odlas fodermajs på närmare hundra hektar i bara Pedersöre. I nästan varje by från Bennäs ut mot Lillby ser man odlingar av majs.
– Ökningen av fodermajs beror på goda erfarenheter från andra mjölkproducenter som odlat grödan i några år nu. För mig har det varit intressant att ta in en ny gröda och jag har aktivt följt med växtligheten under sommaren, säger Sjöskog.
Odlingstekniken skapar förutsättningar
– Att odla majs i dag jämfört med tjugo år sedan, då jag gjorde några försök, är något helt annat. Just de nya odlingsteknikerna med täckduk gör att man kan så tidigare och nya sorter gör också att det är stor chans att lyckas, säger Sjöskog.
I hans egen majsodling på 3,7 hektar syns det tydligt där täckduken blåst bort.
– Där ser man hur mycket mera försenad växten är. Det är stor skillnad och ett bevis för hur viktig täckduken är.
Vilka åtgärder har du vidtagit i majsodlingen? Före sådd gödslade Sjöskog med sväm och konstgödsel och tillsatte också startfosfor.
– Efter det har jag besprutat en gång mot ogräs, då majsen var cirka 25 centimeter hög kring midsommar. Att bespruta mot ogräs är nästan ett måste eftersom det är ett radavstånd på 75 centimeter.
– Eftersom det är en ny gröda för mig har det varit bra att ha kontakt med andra mera erfarna odlare som kunnat ge tips om när den bästa tidpunkten för besprutningen var, svarar Sjöskog.
Som mjölkproducent har han stora förhoppningar på majsen som ett komplement i foderstaten. Det som han är ute efter är stärkelsen som finns i kolvarna, och utöver det en stor mängd torrsubstans som ger energi.
– Gräsensilage kommer även i framtiden att utgöra grunden för grovfodret inom mjölkproduktionen på våra breddgrader. Men det är positivt att vi kan ta in en annan gröda som ger energi. Fodermajs passar bra när man utfodrar med fullfoder och förhoppningen är ju också att det ska ge positiva effekter på mjölkproduktionen.
Han var nyligen på besök hos en mjölkproducent i Sverige där fodermajs har blivit en central del av utfodringen.
– Det var i Mälardalen där de har ett mycket torrt klimat och där satsar de mycket på majs, som utgör ungefär hälften av utfodringen. Där har de goda erfarenheter av majs som varit bra för produktionen och djurhälsan.
Fattar beslut med utfodringsrådgivaren
När majsen är mogen för skörd i slutet av september ska Sjöskog låta det ensileras i tre veckor. Därefter tas foderprover för att mäta energiinnehållet.
– Utifrån proverna vet jag vilken kvalitet majsensilaget har och därefter blir det att diskutera med utfodringsrådgivaren hur jag ska använda det nya fodret optimalt.
Om erfarenheterna blir goda är det sannolikt att han utökar majsodlingen nästa år.
– Min egen majsodling räcker inte till utfodringen för ett helt år så jag måste utöka om jag vill få det att räcka. Men det återstår att se hur det blir och jag ska också göra kostnadsberäkningar för produktionen per ton torrsubstans när skörden är bärgad.
De största kostnaderna uppstår i samband med anläggningen. Men till skillnad från gräsvallar skördas majsen bara en gång.
– Vallen skördas tre gånger per år, men majsen bara en gång, så det blir betydligt lägre skördekostnader. Lyckas jag väl så borde jag också få mer torrsubstans än vad jag får på samma hektar med vall och tre skördar. Nackdelen då är att man måste lyckas med skörden som kan förstöras om det blir frostnätter senare i höst. Det krävs också bra åkrar som har bärighet om det skulle bli en blöt höst.
Onsdagen den 26 augusti ordnar ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap en fältdag med majs i fokus mellan klockan 10 och 13 i Nykarleby. Sista anmälningsdagen är den 23 augusti. Mer information finns på ÖSL:s webbplats.