Trots starka protester från bland annat jordbruket, har EU-parlamentet med knapp majoritet antagit det kontroversiella förslaget till lag om återställning av skadad natur. Omröstningen var mycket jämn.
Den tyska miljöministern Steffi Lemke (grön) betecknar omröstningen som en ”enorm framgång för naturen”. Enligt Lemke skyddar den nya lagen naturen på ett sätt som i sin tur skyddar mänskligheten mot klimatkrisen och främjar arternas mångfald.
En av de drivande krafterna bakom lagförslaget är EU-kommissionären Franz Timmermans, som effektivt har motarbetat kritikerna. Enligt Timmermans vore det oförståeligt att tolerera en tillbakagång inom den biologiska mångfalden.
Det var framför allt parlamentets konservativa fraktioner som ville fälla förslaget i en jämn omröstning i Strasbourg nyligen. Parlamentarikerna enades till sist om en lösning som lämpar sig för kommande förhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet.
Knapp omröstning
Förslaget till restaureringslag har skarpt kritiserats av det borgerliga europeiska folkpartiet EPP i samtliga skeden av beredningsprocessen. När det kom till kritan, antog parlamentet en text som ska tjäna fortsatta förhandlingar i EU-organen.
I den avgörande omröstningen stöddes förslaget för fortsatta förhandlingar av 336 parlamentariker, mot 300 nej-röster och 13 nedlagda. En motion från det europeiska folkpartiet EPP förlorade med 312 röster för och 324 röster mot förslaget.
Det vinnande förslaget bygger på EU:s strategi för biologisk mångfald som sträcker sig till 2030. Det övergripande målet är restaureringsåtgärder som omfattar minst 20 procent av EU:s land- och havsområden 2030.
Fram till 2050 ska alla ekosystem som kräver restaurering vara åtgärdade. Även om det förslag som godkänts av parlamentet är lättare än kommissionens ursprungliga förslag, har de allmänna målen förblivit oförändrade.
Enligt den övergripande planen ska restaureringen stärka naturens motståndskraft, tjäna klimatskyddet och anpassa ömtåliga områden till klimatförändringen. I slutändan ska detta också trygga tillgången på livsmedel, då jordbruket är beroende av sunda ekosystem.
Praktiskt förbud mot växtskydd?
Medlemsländerna ska utarbeta nationella återhämtningsplaner. Planerna ska bland annat beskriva de områden som är i behov av restaurering och innehålla förslag till lämpliga åtgärder för att återupprätta balansen.
Medlemsländerna ska se över sina nationella återhämtningsplaner minst vart tionde år och justera dem vid behov. Enligt EU-experter har förfarandet i princip paralleller med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Den kanske skarpaste kritiken mot kommissionens planer kommer från jordbruket. Tyska producentorganisationer varnar för ”kall expropriation” om åkermark inte längre skulle få användas för odling.
Bönderna befarar att skyddsåtgärderna kan medföra starka begränsningar och ett ”praktiskt förbud mot växtskydd”. Organisationerna fruktar kännbart minskade skördar och en ökande risk för nedskärningar inom produktionen av livsmedel.