Året är snart till ända. Odlingsåret kommer att gå till historien som ett av de torraste i mannaminne. Det var det tredje året i rad med mycket utmanande odlingsförhållanden och den ekonomiska situationen på många gårdar är prekär.
Att spannmålspriserna stigit som en följd av att torkan beskattade skörden i hela Östersjöområdet är en klen tröst på de gårdar där skörden uteblev eller blev avsevärt mindre än ett genomsnittligt år.
Övriga produktpriser har inte stigit alls och till exempel svinköttsproduktionen minskar nu så att Finland inte längre är självförsörjande.
Det har också skett positiva saker under året. Förhandlingarna om EU:s nästa programperiod, CAP 2021-27, har gått tämligen väl för Finlands del så här långt. Trots att många frågor ännu ska lösas är motsättningarna mindre än de varit vid motsvarande tidpunkt under förhandlingarna om tidigare programperioder.
Livsmedelsmarknadslag ger hopp
Regeringen har äntligen lämnat sitt förslag till en ny lag om djurens välbefinnande som ska ersätta vår gamla djurskyddslag och denna riksdag torde få den slutbehandlad innan vårens riksdagsval.
Riksdagen har också stiftat en ny livsmedelsmarknadslag. Den innebär att vi får en livsmedelsombudsman som ska övervaka livsmedelskedjan och försöka stärka positionen för det svagaste ledet i livsmedelskedjan, i klartext producenterna.
Naturresursinstitutet Luke och PTT gav senaste onsdag ut en forskningsrapport om marginalerna i livsmedelskedjan. Rapportens slutsatser presenteras på annat ställe i tidningen. Det som jag uppfattade som anmärkningsvärt var att forskarnas nyaste uppgifter kom från oktober 2016, alltså mera är två år gamla uppgifter.
Det går att förstå att såväl handeln som industrin är ovillig att ge ut sina prisuppgifter i offentligheten, eftersom det handlar om affärshemligheter och en konkurrenssituation mellan olika aktörer. Att däremot oberoende forskare inte får tillgång till färskare material visar hur sluten vår livsmedelskedja är.
Vi får sätta vårt hopp till den nya livsmedelsombudsmannen. Om det visar sig att vår livsmedelsmarknadslag inte räcker till för att forskarna ska få en aktuell bild av prisbildningen så kommer EU:s UTP-direktiv, som ska träda i kraft nästa år, att ge nya redskap för myndigheterna.
Betydande exportsatsningar
Det är också värt att nämna att det gjorts betydande satsningar för att öka livsmedelsexporten under året som gått. Nya marknader har öppnats, ett exportsamarbete med Sverige har inletts och budgetanslagen för exportbefrämjande åtgärder har höjts.
Finland är partnerland på världens största livsmedelsmässa, Grüne Woche i Berlin, inkommande januari. Det är frågan om en unik storsatsning där vår systerorganisation MTK har tecknat huvudsamarbetsavtal med mässan och SLC är fullt ut med i satsningen. Finlands monter är fullbokad sedan länge med över 80 företag som ser en möjlighet att expandera på den enorma europeiska matmarknaden.
Julen är en tid för stillhet och avkoppling. Det gäller att samla krafter inför det kommande året och de utmaningar det för med sig.
Bland mina personliga utmaningar under 2019 vill jag nämna att jag kommer att lämna riksdagen efter valet i mitten av april för att ägna mig åt SLC-ordförandeskapet på heltid.
Jag vill tillönska alla Landsbygdens Folks läsare en Fridfull Jul och ett framgångsrikt år 2018!
Mats Nylund
Ordförande, SLC