Framtidsodlarna Wasstrom
Alexandra Wasström från Snappertuna som är nyutexaminerad agrolog och hemma på Broby Gård berättar om oljehampa i det nyaste avsnittet av SLC:s poddserie Framtidsodlarna. Här är hon omgiven av gårdens höstoljeväxter.
Jordbruk SLC

Oljehampan är mytomspunnen
och fruktad – men också
en ekonomiskt och ekologiskt
hållbar gröda

Oljehampan ger nyttiga frön och är relativt lätt att odla. Samtidigt är den erkänt utmanande att skörda och har fått ett lite dåligt rykte. Alexandra Wasström bestämde sig för att testodla den här spännande växten. I det nyaste avsnittet i podcasten Framtidsodlarna är frågan: Kan oljehampan bli en ekonomiskt och ekologiskt hållbar del av den framtida växtföljden i Finland?

Alexandra Wasström från Snappertuna är nyutexaminerad agrolog. Av en slump fick hon upp ögonen för oljehampan och valde att göra sitt slutarbete om den ovanliga och omdebatterade växten.

Oljehampan är en ettårig pålrotsväxt som kan bli upp till två meter hög. En orsak till att oljehampan är mytomspunnen är att den innehåller cannabinoider, men THC-halten (terahydrocannabinol) i oljehampan är ändå mycket låg (under 0,2 procent).

– Jag hörde flera som sa “va, odlar ni knark”, men oljehampa har ju ingenting att göra med det, skrattar Alexandra Wasström.

Brett användningsområde

Oljehampa är en urgammal gröda som i årtusenden har odlats framför allt i Asien och södra Europa. I Finland är det framför allt fröna som används, men globalt är användningsområdet brett.

– Fibrerna från oljehampan kan används till exempel i tillverkningen av kläder och sängkläder. Fröna kan man sedan använda både som krossade och hela, min pappa satt dem hela på gröten. Fröna fungerar också som djurfoder, vi krossade dem och gav dem till hästarna. Fröna innehåller både olja och andra näringsämnen som gör dem jättenyttiga. Dessutom är de helt glutenfria, säger Alexandra Wasström.

För sitt slutarbete odlade Wasström oljehampa under två år på hemgården Broby Gård i Snappertuna. En lärdom var att det behövs mindre utsäde än vid spannmålsodling. Skörden låg på cirka 800 kilo per hektar och priset de fick var en euro per kilo.

– Oljehampan ska sås relativt sent på våren för den vill ha en varm och fuktig jord. Sedan ska den skördas i september och här kommer utmaningarna. Dels kan det då redan vara ganska blött på åkrarna och dels är oljehampan så stor och seg att den kan linda sig runt varje liten del av skördetröskan. Många fruktar nog oljehampan också för att man är rädd att den ska söndra maskinerna, säger Alexandra Wasström.

Tar kål på allt ogräs

Tack vare sin storlek tar oljehampan själv kål på allt ogräs. Storleken gör också att den är en effektiv kolbindare och den behöver inte särskilt mycket gödsel.

– Den är klimatsmart i och med att du kan använda alla delar av växten. Sedan luckrar oljehampan också upp jorden på ett naturligt sätt tack vare sina djupa rötter. Det händer mycket spännande i forskningen kring oljehampa, till exempel i USA tittar man på hampabetong nu. Man ser på möjligheten att bygga hus och isolera hus med hampabetong, som har bättre egenskaper än vanlig betong för att reglera både värme och fukt i väggarna, säger Alexandra Wasström.

Podcasten Framtidsodlarna hittar du på Podbean, Spotify och på slc.fi/framtidsodlarna. I serien reser Jens Berg runt i Svenskfinland för att träffa producenter som utvecklar och ligger i framkant inom sitt område. Serien produceras av SLC i samarbete med Montem.