Det var positiva tongångar när de totala stödbeloppen för den nya programperioden är på samma nivå som tidigare. Men beräkningar av hur stöden utfaller på gårdsnivå för 2023 visar att i stort sett alla förlorar totalt sett. ÖSP:s styrelse är mycket kritiskt.
– Målet från ÖSP:s sida var att stöden måste bibehållas minst på samma nivå under den nya programperioden. Det målet uppfylldes totalt sett, men utfallet när man räknar ihop arealstöden ser alla gårdar oavsett inriktning ut att förlora ganska mycket av stödbeloppen jämfört med 2022, säger Tomas Långgård, ordförande för ÖSP.
Under veckan som gått har flera oroliga medlemmar kontaktat ÖSP med anledning av detta. ProAgrias stödberäkningsprognos för 2023 visar att stödsummorna faktiskt minskar.
– Något som måste beaktas är att beräkningarna har jämförts med 2022 där krisstödet på totalt 48 euro mer per hektar är inräknat. Men oavsett ser stödbeloppen ut att minska i år, säger styrelsemedlemmen Jonny Kronqvist.
Totalt sett handlar det om 2 miljarder euro fördelat på olika huvudgrupper som CAP-stöd, LFA-stöd, miljöersättning samt nationella stöden och djurens välbefinnande.
Problemet är att det för de flesta gårdar inte är möjligt att uppfylla kraven för de nya möjligheterna som finns. Därmed minskar stödbeloppen totalt sett.
– Ser vi på arealstödet kommer både husdjurs- och växtodlingsgårdar att tappa mycket. För den senare gruppen kan det grovt räknat bli 60 euro mindre per hektar och för husdjursgårdarna handlar det om cirka 120 euro mindre i stöd per hektar när LFA:s husdjursförhöjning är bort från i år, säger Kronqvist, som till vardags arbetar som landsbygdssekreterare i Pedersöre.
Inte alla kan uppfylla gröna åtgärder
Kronqvist fortsätter:
– För en del gårdar kan man kompensera bortfallet med att uppfylla olika gröna åtgärder, men det gäller bara delvis.
Han tar en gård som haft 80 procent växttäcke vintertid som exempel. En sådan gård blir förlorare i det nya systemet, medan en gård som tidigare haft 20 procent växttäcke vintertid vinner.
– En gård som haft maximalt växttäcke vintertid får mindre nu, medan en som haft mindre kan få mer om man nu satsar på växttäcke.
Här är ÖSP inte nådig i sin kritik. Tillsammans med SLC har man drivit på att den nya programperioden ska gynna till aktiv odling. Men så blir det inte nu. Det gäller i synnerhet i Österbotten med mycket husdjursproduktion.
– Kött- och mjölkproducenter kan inte optimera mångfaldsåkrar och viltåkrar utan de måste odla vall och spannmål. Då lämnar det inte många möjligheter till gröna åtgärder, säger Kronqvist.
– Här måste vi erkänna att vi är besvikna på hur den nya programperioden slår ut. Vi kan inte enbart beskylla Finlands regering för detta, utan det här med att ha betoning på gröna åtgärder och klimat kommer starkt från EU. Påverkningsmöjligheterna har varit få, tillägger Långgård.
Ombudsman Fredrik Grannas framhåller också att åtgärder kostar.
– Det tar också sitt att uppfylla olika åtgärder i form av kostnader. Slutsumman per hektar belastas också av att det nya stödet miljösystemet nu är en del av CAP-stödet.
Grundstödet inom ramen för CAP har tidigare varit 170 euro per hektar, men nu minskar det till 119 euro per hektar. En delorsak till det är att mer areal, tidigare stödoduglig areal, kommer att tillkomma när stödrätterna slopas samt att kraven på miljö- och klimatåtgärder överlag skärps inom ramen för CAP.
Mindre byråkrati men inte för alla
Finns det något positivt med den nya programperioden? Som helhet ser ÖSP:s styrelse positivt på att stödet till unga jordbrukare förbättrats något, att stödrättigheterna har slopats och att en del icke stödduglig areal kommer med i stödsystemen. Men byråkratin har samtidigt blivit värre för djurgårdar gällande EU:s djurbidrag.
– Tidigare har man deltagit i stödsystemet och stöden har blivit utbetalda enligt djurregistret. Men redan i fjol blev det mera komplicerat så att producenten själv ska hålla reda på en massa olika datum. På den punkten har byråkratin förvärrats och även här försökte Finland ta upp kampen men EU stod emot, säger Kronqvist och Långgård.
Gällande djurens välbefinnandestöd poängterar samtliga att det för många inom både nötsektorn och enmagade sektorn blir en enorm utmaning att uppfylla kriterierna för djurens välbefinnande. De kritiserar det faktum att åtgärder som tidigare tog hänsyn till djuren inte längre finns med.
– Livsmedelsverket har utgått från att åtgärderna ska vara så enkla som möjligt att övervaka.
Därför har ministeriet strukit åtgärder som varit bra för djurens välbefinnande och praktiskt vettiga att genomföra – men svåra att övervaka.
– På grund av ändringarna ser det ut som att många köttproducenter går ur systemet helt för att det inte är värt att uppfylla kraven. Färre än tidigare av nöt- och svinproducenter kommer att kunna uppfylla kraven och få tillräckliga ersättningar, säger de.
Totalpotten för djurens välbefinnande har alltså ökat men åtgärderna är färre.
– ÖSP och SLC är med i en arbetsgrupp tillsatts av ministeriet. Vi jobbar för att få att få klara förbättringar till stånd efter det här, men några snabba lösningar kommer vi inte att nå, säger Långgård.
Att fördelningen av stöden i den nya programperioden totalt sett nu ser ut att minska 2023 kommer olägligt med tanke på inflationen. Lägg där till den förskjutna tidtabellen för utbetalningarna av stöden.
I december kommer första utbetalningen enligt nuvarande tidtabell, men bland annat miljöersättningen utbetalas helt och hållet först 2024.
– Det här är helt oacceptabelt och ÖSP är redo att åka till Livsmedelsverket i Seinäjoki för att demonstrera under våren om inte tidtabellen ändras, säger Långgård.
Onödigt lång tid att ändra stödansökan
ÖSP misstänker att den sena tidtabellen för utbetalningarna är Finlands eget påhitt och har att göra med monitoreringen, det vill säga övervakningen av stöden. En annan orsak är möjligheten att ändra stödansökan ännu i oktober.
– Eftersom sista såningsdagen är 30 juni anser ÖSP att efter juli månad vet man redan om planerade växtodlingsarbeten lyckades eller inte. Men när möjligheten att ändra stödansökan ännu i oktober nu finns så bidrar det till att tidtabellen för utbetalningen blir sen.
– Men det står också att Livsmedelsverket har möjlighet att kunna betala stöd i förskott, men ingen har specificerat vad det här betyder i praktiken, säger han.
De framhåller att både LFA-stödet och gårdsstödet till sin natur är enkelt uppbyggda. Därmed borde de kunna gå att betalas ut tidigare, jämfört med exempelvis de nya systemen i miljöersättningen som kräver någon form av prestation.
– Livsmedelsverket har dessutom fått tilläggsresurser och då måste vi kunna ställa krav på ökad effektivitet av dem, säger Långgård.
Om inte tidtabellen ändras blir situationen på många gårdar ohållbar mot slutet av året, framhåller Grannas.
– Lån förfaller och pengar ska in till kassan och det gör att exempelvis spannmålsgårdar blir tvingade att sälja till ett billigare pris, säger han.