Sedan specialodlaren Johan Holmqvist i Hammarland Lillbolstad på Åland började bevattna sina drygt 20 hektar lök- och potatisodlingar har skördarna ökat med minst 30 procent. Nu harmar det bara att han byggde löklagret innan han satsade på bevattning.
– Med facit i hand borde jag först ha investerat i bevattningsdammen. Sen skulle jag ha byggt ett större löklager, skrattar han.
Johan Holmqvist har i Sverige utbildat sig till lantmästare vilket motsvarar agrolog i Finland. År 2016 tog han över släktgården Södergårds av föräldrarna Bertil och Carin Holmqvist och odlar nu drygt 60 hektar.
Det handlar om 12 hektar lök, varav knappt hälften rödlök, samt 12 hektar chipspotatis. Som mellangröda odlar han främst höstvete. Dessutom har han också en del vall som säljs som ensilage åt mjölkbönder samt lite gräs åt sambon Liz Mattssons och mamma Carins hästar.
Bevattningsdammen också bättre för miljön
Den på Åland rekordtorra sommaren 2018 blev en väckarklocka för vikten av bevattning. Johan Holmqvist har nu satsat totalt ca 100.000 euro på sin stora bevattningsdamm som rymmer mer än 20.000 kubikmeter samt en mindre sedimenteringsdamm som byggdes för att minska utsläppen av näringsrikt vatten från odlingsmarker.
För sedimenteringsdammen som byggdes först fick han stöd från Leader Åland medan landskapsregeringen beviljade investeringsstöd för bevattningsdammen.
Nu pumpas vattnet som under vintern och våren samlas upp i sedimenteringsdammen över till den större dammen.
– I praktiken är det bevattningsdammen som har en bättre miljöeffekt. Vattnet därifrån återanvänds ju genom att spridas ut på åkrarna. Den mindre dammen samlar bara sediment på bottnen innan vattnet småningom skulle rinna ut i havet om det inte utnyttjas för bevattning, påpekar Johan.
Tacksamt vattna löken
Naturligtvis innebär det en merkostnad att lakvattnet först måste pumpas till den stora bassängen som grävts ut på en högre nivå, men enligt Johan handlar det om en ganska liten utgift i förhållande till nyttan.
– Nu har jag ju bara erfarenhet av två hela odlingssäsonger, men tack vare bevattningen är skörden minst 30 procent större både för löken och potatisen.
Eftersom vattnet är den begränsande faktorn för praktiskt taget alla grödor tror Johan att det skulle löna sig att vattna ännu mera ifall han skulle kunna samla upp tillräckligt mycket vatten. Största delen av nederbörden på Åland faller nämligen under hösten och vintern när den inte gynnar växtodlingen.
– Och löken tar upp vatten bättre än potatisen, så den är tacksammare att bevattna.
Bevattning ger trygghet
Gärna skulle Johan också testa att vattna spannmålen för att se den eventuella effekten för skördens storlek. Men bevattningen skulle i så fall behöva ske tidigt på våren och då vågar han inte ”slösa” med vattnet eftersom han inte vet hur mycket det senare under sommaren behövs för löken och potatisen.
– Man sover bättre på nätterna när man vet att det finns möjlighet att bevattna, förklarar Johan.
I år fick Åland mera regn än vanligt under maj månad och därför är det först den här veckan som han påbörjat årets bevattning.
– Fast just dom nätterna när bevattningen är igång sover man ändå lite oroligare eftersom saker kan gå fel.
Solceller för kyllagring och bevattningspump?
För att minska maskinkostnaderna för lök- och potatisupptagningen samarbetar Johan Holmqvist med kollegan Jon Eriksson i Hammarland Mellantorp.
Tillsammans producerar de ca 1.000 ton lök per år som båda lagrar hemma och sedan säljer via Ålands Trädgårdshall ÅTH, som är ett odlarägt andelslag.
Alla odlare får samma pris för löken, men dessutom får odlarna betalt för lagringen. Ju senare på året löken säljs desto bättre betalt förstås.
Nästa större investering på Södergårds blir kanske en satsning på solceller både med tanke på kyllagret och den nya eldrivna bevattningspumpen.
– Farsan och jag räknade ut att gårdens elkostnader redan nu har varit högre än bränslekostnaderna. Den nya pumpen ökar förstås elavgifterna ännu mer och elförbrukningen fördelas också jämnare över året så nu ska vi kalkylera om det lönar sig att satsa på solceller både för att kyla löklagret och driva elpumpen.