SLC:s verksamhetsledare Jonas Laxåback efterlyser en bredare diskussion om lantbruket i skärgården. Han hoppas att man i fortsättningen kan nå bredare lösningar på ministerienivå i fråga om stöden till skärgården för att förbättra förutsättningarna för att bedriva ett lönsamt jordbruk.
– Skärgården borde få en större kaka att dela på, en kaka där man också får bidrag från andra ministerier än från Jord- och skogsbruksministeriet, säger Jonas Laxåback.
Laxåback som talade vid SLC Åbolands och Finska Hushållningssällskapets möten i Nagu säger att man måste lyfta fram regionens särdrag i stödpolitiken.
– Vi har möjlighet att bättre beakta skärgårdsförhållandena i utarbetandet av nya stödsystem för att utveckla jordbruket i skärgården och hjälpa företagen. Men det kräver en hel del nytänkande på ministerienivå.
Han påminner om att jordbruken i skärgården är små och att de flesta jordbrukare är mångsysslare där en del av inkomsterna kommer från bland annat turismen. Färjförbindelserna och de långa avstånden är utmaningar i fråga om transporter och transportkostnader.
Förutsättningarna att bedriva jordbruk i ytterskärgården är utmanande och ställer krav på stödsystemet. Laxåback nämner försämringarna i det nuvarande stödsystemet speciellt i fråga om arealstöden för betesmarker i skärgården där många jordbrukare fått minskade inkomster till följd av att myndigheterna inte godkänt tidigare betesområden som stödområden. Både på Åland och i Åboland finns ett missnöje med det nya stödsystemet.
I arbetet med den kommande CAP-planen hoppas man på förbättringar.
Rapport kommer med förslag till åtgärder
Laxåback lyfter fram Pellervo ekonomiska forskningsinstituts (PTT) forskningrapport som publicerades inför nuvarande CAP-period och som kommer med förslag till åtgärder i stödpolitiken för att förbättra jordbrukets lönsamhet.
I rapporten betonas att skärgårdens särdrag förutsätter en mera förutsägbar stödpolitik och anpassade stödformer för en balansering av produktionskostnaderna.
Rapporten föreslår också gradvisa förändringar i stödpolitiken med övergångsperioder så att gårdarna får tid att anpassa sin verksamhet. Produktionskostnaderna måste också minskas för att göra jordbruket lönsamt.
Här handlar det om kostnader för vatten, el och avfallshantering eftersom dessa är avsevärt högre i skärgården än på fastlandet.
Vidare föreslås en bättre samverkan inom livsmedelskedjan. Det behövs ett starkare samarbete mellan producenter, industri, handel och myndigheter och en tydligare kommunikation för att lösa skärgårdens särskilda utmaningar.
Rättvisa stödvillkor till små och specialiserade gårdar
Forskningsrapporten föreslår också rättvisa stödvillkor till små och specialiserade gårdar, till exempel fårgårdar och ekogårdar. De bidrar till biologisk mångfald, landskapsvård och lokal försörjningsberedskap.
Ytterligare ett förslag är att utveckla lokala marknader och varumärken. Rapporten föreslår att man profilerar skärgårdsproduktionen som ett varumärke, till exempel ”skärgårdskött” för att skapa mervärde lokalt och på fastlandet.
– Skärgården har nöt- och lammkött och sin nypotatis. Här gäller det att lyfta fram lokala särdrag i marknadsföringen av produkterna, säger Laxåback.
Han säger att rapporten fortfarande är aktuell. Till de viktigaste uppgifterna för tillfället hör är att öka förutsägbarheten i stödpolitiken och minska produktionskostnaderna.
Jordbrukare Thomas Johansson i Korpo konstaterar att utredningen har gjorts i grevens tid.
– Det ser väldigt illa ut med en fortsättning på gårdarna i skärgården. Det viktigt att vi nu kan fånga upp de unga till diskussioner om de är beredda att ta över. I Korpo har vi planer på att ordna en träff med unga jordbrukare för att diskutera saken. Det är viktigt att gårdarna hålls vid liv, säger Johansson.
Skärgården lyfts fram i nationell livsmedelsstrategi
Laxåback presenterade också ett utdrag ur den Nationella livsmedelsstrategin 2040 – den lyckliga matens land.
I strategin som publiceras i december nämns olika åtgärdsförslag för att stärka skärgårdsområdenas roll i ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem.
Bland annat föreslås stöd till småskaliga jordbruk och att skärgården inkluderas i försörjningsberedskapen med lokala beredskapslager för foder, utsäde och energi.
I strategin föreslås också stöd till lokala biogasanläggningar och näringsåtervinning från jordbruk och fiske. Skärgården ska också bli självförsörjande på förnybar energi genom att man kombinerar jordbruk, vind-, och solkraft med mikroenergilösningar.
Man föreslår också att skärgården profileras som centrum för hållbar mat- och naturturism, och att skärgården får ett livsmedelsprogram som en konkret handlingsplan för självförsörjning, cirkulär ekonomi och matkultur.