År 2025 gick odlingsåret från högt ställda förväntningar till en höst där både skörd och ekonomi sätts på prov. Drygt tusen odlare deltog i SLC:s och MTK:s odlingssäsongsenkät i juni och drygt fyrahundra i september. Den tidiga våren väckte optimism, men sommaren förde med sig både utmanande värmebölja och regn.
På många håll påbörjades sådden tidigare än vanligt och redan i juni uttryckte flera odlare förhoppningar om en rekordskörd. Grödorna etablerade sig väl och många såg framför sig en säsong som kunde bli betydligt bättre än de senaste årens prövningar.
Sommaren tog en annan riktning än odlarna hoppats. I juli slog en värmebölja till och torkstress noterades framför allt på spannmålen. De tidigare positiva prognoserna reviderades snabbt nedåt.
När augusti sedan blev ovanligt regnig förändrades förutsättningarna radikalt. Regnperioderna försvårade skördearbetet, försenade tröskningen och ökade behovet av torkning. Många odlare beskrev i sina svar hur den efterlängtade skörden i stället blev en kamp mot tid och väder.
Skördenivåer och kvalitet gav blandade resultat
Årets skördeläge varierar kraftigt mellan olika grödor. Höstspannmål, potatis, sockerbetor och vall ligger nära eller något över normalnivå både i mängd och kvalitet, medan vårspannmålen klarat sig sämre. Augustiregnen bidrog till axgroning och låga falltal, vilket gör att mycket spannmål går till foder i stället för livsmedel.
Vallskördarna blev ovanligt goda. Den första skörden gynnades av en fuktig vår och en varm försommar, vilket gav hög skörd av god kvalitet. Augustiregnen satte dessutom fart på återväxten inför de senare vallskördarna.
Även potatis, sockerbetor och morot rapporterades ligga nära eller över normalnivå, med god kvalitet. För bär var skördenivåerna däremot lägre, men kvaliteten ovanligt hög.
Protein- och oljeväxter, samt sallat och äpplen har haft ett svagare år, med lägre skörd och något sämre kvalitet. Enligt odlarna berodde det framför allt på kombinationen av julihettan och en regnig augusti.
Kostnadstryck och framtidsplaner
I juli bedömde omkring hälften av de svarande ekonomin som normal och drygt 40 procent som sämre än normalt. I september hade läget förvärrats och cirka 50 procent ansåg att ekonomin var sämre än normalt.
Kombinationen av dyra insatsvaror, kvalitetsavdrag på spannmålen och osäkra marknadsutsikter gjorde att många uttryckte oro för lönsamheten.
Trots läget finns en vilja till utveckling. En dryg tredjedel av odlarna planerar investeringar de kommande åren, främst i maskiner, åkerförbättringar och köp av mark. Samtidigt uppger många att planerade satsningar lagts på is på grund av den osäkra ekonomin.
Av respondenterna i enkäten är drygt två tredjedelar jordbrukare på heltid. En majoritet av odlarna planerar att fortsätta inom de närmaste fem åren, även om omkring en fjärdedel planerar sluta. På en fjärdedel av de gårdar som avslutas väntas en släkting ta över, medan nästan hälften tänker arrendera ut åkrarna.
Bland de svenskspråkiga odlarna var avsikterna att fortsätta något starkare.
Kartläggningen av insatsvarorna inför nästa säsong visar att omkring 35 procent redan har köpt konstgödsel och runt 10 procent utsäde. De flesta övriga planerar att göra sina inköp under vintern, medan ungefär en tiondel skaffar insatsvaror löpande under året.
Nästan hälften uppger att de har stött på problem vid anskaffning av konstgödsel, framför allt på grund av höga priser, osäker tillgång och leveransproblem.
Kontrakt ger trygghet – men få vill binda mer
I den senare enkäten ställdes frågor om kontraktsodling. Svaren visar att ungefär hälften av odlarna har delar av sin odling bunden till kontrakt. Bland dem som kontraktsodlar är det vanligast att en stor del av gårdens produktion omfattas av avtal, ofta merparten eller till och med nästan allt.
Viljan att öka kontraktsodlingen framöver var däremot begränsad. Nästan hälften svarade att de inte planerar att binda priserna mer, trots de låga spannmålspriserna.
Kommentarerna visar att kontrakt upplevs som en trygghet mot prisfall och svårigheter att få produkterna sålda, men att fri försäljning kan ge bättre utfall när marknaden är stark.
Hönshirs sprider sig i flera landskap
Ett nytt inslag i höstens enkät var kartläggningen av hönshirs, ett ogräs som på kort tid blivit allt mer synligt. Totalt rapporterade 26 procent av odlarna att de observerat hönshirs under 2025. Majoriteten av observationerna hade gjorts på den egna gården – både på åkermark och i närheten av gårdscentrum.
De flesta observationerna kommer från de västra och södra delarna av landet, med Österbotten och Nyland som de mest utsatta områdena. Många odlare uttryckte oro för hur snabbt hönshirs etablerat sig och hur svårt det är att bekämpa.
Flera betonade behovet av gemensamma insatser och mer rådgivning för att undvika att ogräset blir lika problematiskt som flyghavre.
Önskningar och framtidstro
Kommentarerna visar att många vill se enklare stödregler och starkare intressebevakning gentemot handel och myndigheter.
Behovet av praktiskt inriktad rådgivning kring bevattning, ogräsbekämpning och klimatanpassning återkommer ofta, liksom önskemål om forskning och sortmaterial som bättre tål de vädermönster som blir allt vanligare.
SLC och MTK riktar ett stort tack till alla som besvarade enkäterna. Resultaten utgör ett viktigt underlag i intressebevakningen och i arbetet för att stärka och utveckla näringen.