Skogsbilvägarna är livsviktiga för Finlands ekonomi, men deras skick har länge varit ovisst. I sommar startas ett nytt projekt som skall kartlägga det privata vägnätverket. Projektet är av stor betydelse med tanke på energiomställningen och självförsörjningen.
Skogsbilvägarnas skick har varit på tapeten under de senaste åren. Enligt skogscentralen finns det sammanlagt 350.000 kilometer privat väg i Finland. Längs vägarna bor det en halv miljon människor medan upp till 90 procent av allt timmer hittar fram till förädlingsverken tack vare det privata vägnätverket. Dessutom är 33.000 företag och 40.000 gårdar verksamma längs skogsvägarna.
Under det senaste årtiondet har en vägrenoveringsskuld ackumulerats som måste åtgärdas, speciellt med tanke på kommande energiomställningar och det förändrade världsläget. Förra året granskade skogscentralen vägar som renoverats under de senaste tio åren varav endast 60 procent uppfyllde skogsvägsriktlinjernas krav. Var sjätte vägkilometer var i behov av omedelbara åtgärder.
Nytt kartläggningsprojekt
– Bilchaufförerna rapporterar att det privata vägnätverket delvis är i dåligt skick, säger Mika Nousiainen som är skogsvägsexpert på skogscentralen.
Eftersom det inte finns några övergripande uppgifter gällande vägnätets skick har skogscentralen, finansierad av jord- och skogsbruksministeriet startat ett projekt för att få till stånd förbättringar. Projektet startar kring midsommar och fortsätter till år 2024.
– Det handlar om att kartlägga 200.000 kilometer privat väg, 6.500 broar och att aktivera de väglag vars vägar befinns vara i nöjaktigt eller dåligt skick. Samtidig startas även en utredning gällande energiskogsbränsleterminaler. Om två år har vi förhoppningsvis en bättre bild av situationen.
Projektet är ett samarbete mellan ministeriet, skogscentralen, väglagen och andra företag och aktörer.
– I sista hand är det väglagen som avgör hur och när förbättringarna görs. Om stöden uteblir är det lätt hänt att väglagen avvaktar, säger Nousiainen.
Vägnätet kräver grundförbättringar
I dagsläge uppgår de statliga bidragen för vägförbättringsarbeten i form av Kemera- och NTM-stöd till 50-60 procent av kostnaderna, och i fråga om broar till 75 procent av kostnaderna. Enligt Finska vägföreningen (Suomen Tieyhdistys) är dock stöden i Finland låga i jämförelse med Sverige där de befinner sig på en 6-8 gånger högre nivå trots att privatvägnätverket inte är betydligt mycket större.
En grundförbättring är en storsatsning för ett väglag, och tar upp till 2-3 år att genomföra. Förbättringsarbetena tenderar falla ojämnt och därmed inte där de mest behövs utan hos de mest aktiva och skötsamma vägbolagen.
I förra årets kontroll av förbättrade vägar kunde skogscentralen konstatera att renoveringsskulden skapats av bristfällig skötsel och uppehåll, trots att omsorgsfullt underhåll i det långa loppet förlänger vägens livslängd och skapar inbesparingar hos ägarna. Sladdning och upprensning av vägrenen sker för sällan vilket försätter vägen i dåligt skick.
Skogsindustrins transporter pågår året om och stöter på utmaningar både i form av menföre samt av allt större och tyngre långtradare som kräver bättre vägar. Det planerade kartläggningsprojektet ämnar identifiera och bidra till att lösa dessa problem.
Energiomställning och världsläget skapar nya utmaningar
Utöver reparationsskulden kommer skogsbilvägarna att påfrestas av den växande trafik som en ökande grad av självförsörjning och energiomställning för med sig.
– Bioenergisektorn sitter i samma båt som träindustrin överlag. Med dåliga vägar blir givetvis behovet av terminaler större, säger Tage Fredriksson på Bioenergia rf.
Redan nu fluktuerar trätransportmängderna stort enligt konjunkturerna, men de abrupta förändringarna under våren kommer att sätta ännu mera press på skogsvägarna.
– Den uteblivna ryska importen utgör den största påfrestningen, säger Fredriksson.
Den ryska träimporten har omfattat 10 miljoner kubikmeter varav 2 miljoner varit flisved. Nu måste denna ersättas samtidigt som andelen biomassa som energiform i framtiden blir större.
– Situationen får inte bli sämre nu, utan vi behöver en grundförbättring av både vägar och broar.
Fredriksson ser skogscentralens kartläggningsprojekt som en god start, och tillägger att ministergruppen för beredskap som tillsattes i mars också är viktig. Ministergruppen har fått 20 miljoner euro i medel för att underlätta den gröna omställningen inom transportsektorn, och kommer att stöda branschen med totalt 75 miljoner euro.
Både Fredriksson och Nousiainen påpekar att biomassan är central om en övergång från fossila till förnybara bränslen skall kunna genomföras, vilket givetvis kräver en robust infrastruktur och långvariga satsningar. ´
– Det här fixas inte på kort sikt, utan måste bli en trend som omfattar underhåll, underskott och framtida behov.