Nytt projekt hjälper
mjölkproducenter minska
koldioxidavtrycket

I framtiden ska Valios mjölkproduktion vara koldioxidneutral. Med anskaffningsbolaget Maitosuomi som samarbetspartner driver nu ProAgria-sällskapen på mejeriets område projektet ”Alla tiders mjölk” som ska hjälpa producenterna att vidta olika åtgärder för att nå det målet.

– Klimatdebatten har varit aktuell  nu i några år och koldioxidavtryck diskuteras flitigt. Inom jordbruket och mjölkproduktionen görs redan mycket. Åtgärderna vi fokuserar på inom projektet bidrar också till en bättre produktion och ekonomi, säger Jessika Eklund, mjölkgårdsrådgivare på Proagria ÖSL.

Proagria ÖSL och andra sällskap inom Proagria leder projektet ”Alla tiders mjölk” tillsammans med Osuuskunta Maitosuomi. Eklund leder en smågrupp på sju svenskspråkiga mjölkproducenter som arbetar med olika produktionsmässiga åtgärder.

– En sak som vi arbetar med är att skapa förutsättningar för mer hållbara kor. Målet är att ha mjölkande kor längre i besättningen och inte mönstra ut dem för tidigt på grund av att det finns för många kvigor. Det här är en faktor som inte många tänker på när man diskuterar mjölkproduktionens klimatavtryck.

– I gruppen diskuterar vi även erfarenheter av bland annat grovfoderdominerad utfodring, betesgång, djurhälsa och energilösningar på gården, förklarar hon.

Växtodling i fokus

En annan smågrupp som leds av Eklunds kollega Margareta Slotte arbetar i sin tur med vallodling.

– Vallodling är motorn i mjölk- och nötköttproduktionen och den gruppen strävar efter att ytterligare förbättra odlingen. Viktigt är att hålla grundförutsättningarna såsom dränering och kalkning i skick, minska markpackning och gynna en god markstruktur. Genom att sträva efter höga skördar fördelas koldioxidavtrycket på större mängd.

– Målsättningen är att ensilagets kvalitet är god och svinnet litet. Det är många bäckar små som gäller inom ramen för projektet, säger Eklund.

Magnus Wik, mjölkproducent i Socklot i Nykarleby, är en av de som är med i gruppen som arbetar med produktionsmässiga åtgärder. Han har redan i flera år intresserat sig för åtgärder som samtidigt som de sänker kolavtrycket också gynnar ekonomin.

– År 2016 gick vi över från maskinell ventilation till naturlig, vilket sänkte energianvändningen med 15-16.000 kilowattimmar (kWh) per år. Vi har också gått över till frekvensstyrda vakuumpumpar som sparar cirka 70 procent av energianvändningen vid mjölkningen.

– Utöver det har vi arbetat med förkylning av mjölk och totalt har vi sparat in cirka 35.000 kWh per år, vilket ger betydande inbesparingar, berättar Wik.

Många olika lösningar

Han poängterar vikten av att diskussionen om koldioxid inte blir för ensidig. När det gäller alla former av produktion måste det också finnas ekonomiska incitament – inte enbart miljömässiga.

– Inom växtodling måste vi bli bättre på att vidta åtgärder som ökar mull- och humushalten i jorden. Alltså åtgärder som ger mer skörd med mindre inköpta insatser. Lösningarna som vi använder mot målet att bli koldioxidneutrala gynnar ofta ekonomin, vilket ofta glöms bort. Och det handlar inte om en lösning utan om många, säger han.

För att öka sina egna skördar arbetar Wik redan med metoder som ska förbättra växtodlingen.

– Jag har bland annat börjat kompostera fast gödsel och genom det får jag ett humusämne som gynnar markstrukturen och förbättrar rotbildningen och i sin tur kolbindningen. Det här är i startgroparna på min gård och det är en läroprocess.

Eklund konstaterar att det finns i dag många metoder för att både sänka koldioxidavtrycket och förbättra produktiviteten på gården och forskningen inom området är aktiv.

– Första steget är att kartlägga det som redan görs på gårdsnivå, för att sedan kunna följa utvecklingen. Valio erbjuder en tjänst, Carbo-miljöräknaren, där producenterna kan beräkna mjölkens koldioxidavtryck.

Kunskap ska spridas

Inom ramen för projektet kommer det också att ordnas seminarier och fältdagar. Målet är att sprida och öka kunskapen om åtgärderna samt visa på att det finns mycket som hänger ihop när det gäller kolets kretslopp.

– Vi startar upp fler smågrupper om intresse finns, säger Eklund.

Wik hoppas också att man inom projektet skapar en digital plattform där nya metoder och lösningar kan delges.

– En viktig del för att på sikt uppnå målet att bli koldioxidneutrala är att vi delar med oss av det vi lär oss. Att vi sprider erfarenheter och får tillgång till varandras är mycket viktigt för att uppnå resultat på sikt, säger han.

Eklund lyfter också fram att producenterna kan få hjälp via Råd2020.

– Via Råd2020 erbjuds producenterna vallrådgivning i fält, samt hjälp med gårdens plan för kolbindande odling och Carbo-miljöräknaren.