Nylund: Vilseledande uppgifter
används när EU bereder
taxonomin
Det sker mycket på EU-nivå som hotar det finländska skogsbruket på sikt. EU-kommissionen fattar delvis sina beslut på information från finska myndigheter. Information som hävdar att 97 procent av Finlands skogar är hotade eller nästan hotade. Det berättade Mats Nylund, ordförande för SLC, när han höll en lantbrukspolitisk översikt på ÖSP:s höstmöte i Vörå i tisdags.
Att 97 procent av Finlands skulle vara hotade eller delvis hotade står tydligt i en rapport som EU-kommissionen använder som grund när taxonomin, som är ett finansieringssystem för hållbara investeringar, bereds.
– Rapporten, som EU-kommissionen använder, hänvisar till Finlands miljöministeriums officiella rapport över hotade naturtyper. I den expertrapport som kommissionen ska använda står det att över 90 procent av Finlands skogar är PEFC-certifierade, men ändå är 76 procent av skogarna hotade och 21 procent är delvis hotade. Det här är gravt vilseledande, säger Nylund.
Det här är är alltså en expertrapport som EU-kommissionen använder när taxonomin bereds.
– Då är det kanske lättare att förstå varför EU-kommissionens tjänstemän inte litar på att vi i Finland kan sköta våra skogar om det är sådant här material vi skickar dit.
Röda listan som grund
Rapporten ifråga bygger långt på den röda listan som miljöministeriet tog fram 2019 över hotade arter.
– Går vi in och tittar på webbsidan så listas moskogar som hotade i Finland. Och tittar man närmare varför de listas som hotade så är en av orsakerna att andelen död ved har minskat. Det här samtidigt som det finns 8 miljoner hektar friska moar i Finland, men utifrån sådan här information fattar EU-kommissionen nu sina beslut på, konstaterar Nylund.
Att den döda veden i moskogar minskar stämmer inte. Den ökar och aldrig tidigare har det funnits så mycket död ved i våra skogar sedan andra världskriget, enligt honom.
– Ett myndighetsregister för hotade arter och biotoper måste ju vara rätt när det används som fakta, påpekar han.
Det finns just nu många internationella frågor som berör skog och äganderätt. Och i många fall har beslutsfattare tillgång till dylik information eller så smyger det in detaljer som kan få stora konsekvenser för det privata skogsbruket.
– En sådan här fick vi nyss avvärjt när paragraferna 64 och 65 ströks i beredningen av den nationella naturvårdslagen. Det var sådana skrivelser som kraftigt hade inskränkt markägarnas rättigheter och egendomsskydd. Riksdagens beslut nu var helt rätt och de som stod upp för äganderätten förtjänar en eloge, säger Nylund.
Detaljer kan få konsekvenser
En annan positiv sak är att Finland inte längre accepterar EU:s restaureringsförordning som eftersträvar att 20 procent av alla hotade naturtyper ska restaureras till 2030. Fram till 2050 ska alla skogar som på något sätt är hotade återställas till samma skick som till året 1952.
– En kuriosa här är att det finns en massa av CAP-planens förordningar som man nu får ge utlåtanden till. SLC:s politiskt sakkunniga Christoffer Ingo gick nyss igenom förordningen om allmänna arealstöd och märkte där finns en skrivelse att det inte går att flytta stöd till restaurerade marker, säger han.
Och fortsätter:
– Något sådant finns inte i finsk lagstiftning, men skrivelsen har slunkit igenom i förordningsutkastet. Från SLC föreslår vi i vårt utlåtande att den ska strykas, men sådana här skrivelser slinker in i olika typer av förordningar hela tiden nu. Och det handlar om tiotusentals sidor att gå igenom och det är en utmaning att hitta allt, berättar Nylund.
Positivt är ändå virkesmarknaden som nästan kommer att nå upp till samma nivå i fjol. Virkespriserna har också stigit, vilket välkomnas av Nylund.
– Prisutvecklingen är bra, men anspråkslös med tanke på slutprodukternas priser. Men högre priser är bra för gårdarna och en orsak till att virke säljs är just att priserna stigit, säger Nylund.