Kroatien är EU-medlem sedan 2013 och därmed det yngsta landet i unionen. Landet med drygt fyra miljoner invånare tog vid årsskiftet över ordförandeskapet efter Finland. Kroatien försöker framför allt främja en utvidgning av EU mot sydväst.
Rent konkret vill Kroatiens premiärminister Andrej Plenkovic och hans regering övertyga de övriga medlemsländerna om betydelsen att öppna EU för Nordmakedonien och Albanien.
I resten av EU är inställningen till planerna minst sagt tämligen reserverad. Så sent som i oktober gav EU-rådet i motsats till tidigare utfästelser inget grönt ljus för de två balkanstaterna. Förhandlingarna om medlemskap har skjutits upp tillsvidare.
Under Kroatiens ordförandeskap går den eviga debatten om nästa långtidsbudget vidare. Kroaterna måste också starta de brådskande samtalen om det brittiska utträdet ur den europeiska unionen.
Långtidsbudgeten och brexit berör också jordbrukssektorn. Kroatiens jordbruksminister Marija Vučković borde dessutom länka in alla medlemsländer till en gemensam kompromiss om nästa CAP-reform.
Klimatpolitiken och EU-kommissionens förslag till grönt avtal aktualiseras på allvar under våren med nya förpliktelser för jordbruket. Kroatien kommer också att sätta vattenpolitiken och skogsstrategin på agendan.