Jakt är inte det enda sättet att minska hjortdjursskadorna i plantskog. Nya metoder testas för att öka blandskogarna och minska skadorna i tall- och björkplantskog i områden med mycket hjortdjur, uppger Finlands skogscentral.
Nya sätt att vårda plantskogen pilottestades i Björneborgs- och Karistrakterna i somras. Försöken gjordes inom projektet Sorkka, som handlar om att sammanjämka skogsvård och reglering av hjortdjursstammarna.
En metod som testades var att lämna kvar ett inslag av björk i granplantskog i ett område där risken för hjortdjursskador är hög. Man röjde bort förväxta lövträd, som försinkar beståndsplantornas tillväxt.
– Älgarna får extra föda av lövträden som lämnats att växa bland granarna, och då äter de eventuellt mindre av tallplantskogarna i närheten. Samtidigt får man mera blandskogar, som är viktiga för den biologiska mångfalden, säger Mika Tuomainen, kundrådgivare i skogs- och naturvård vid Finlands skogscentral.
Obehandlade viltbuskage lämnades kvar i plantskogen, vilket också ökar trädslagsblandningen. Under de kommande decennierna blir viltbuskagen bra grupper av naturvårdsträd.
Tallplantskogen lämnades avsiktligt tät
Man provade också att lämna tallplantbeståndet exceptionellt tätt när man röjde. Plantorna lämnades att stå dubbelt så tätt som vid vanlig plantskogsvård.
– På så sätt finns det lite ”skademarginal”, säger Tuomainen.
Man sparade ett lövträdsinslag i plantskogen enligt skogsvårdsrekommendationerna, men stora lövträd som hämmar tallplantornas tillväxt togs bort. En handfull viltbuskage lämnades orörda.
En växtplats som passar tall är för karga för gran, men de granar som uppkommit naturligt på objektet toppades delvis. Topphuggningen får granarna att förbuskas och ger småviltet skydd.
Plantskogsvården utfördes på ett sådant sätt att Skogscentralen kan bevilja kemera-stöd.
Arbetet utfördes inom projektet Sorkkaeläinten vaikutus metsien terveyteen ja kasvukykyyn ilmastotavoitteiden kannalta - uudet ratkaisut (Sorkka), som finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet. Projektet finansieras av Tapio Ab, och Naturresursinstitutet, Finlands viltcentral och Finlands skogscentral ansvarar för verkställandet. Projektet är en del av Fånga kolet-helheten med klimatåtgärder i markanvändningssektorn.