Finlands viltcentral och Forststyrelsen försöker hjälpa upp Finlands sjöfågelstammar genom effektiverad fångst av främmande rovdjur på våra fågelvatten. Projektet Helmi-främmande rovdjur genomförs som en del av Livsmiljöprogrammet Helmi som skall stärka den biologiska mångfalden i Finland genom olika skydds-, restaurerings- och vårdsatsningar.
Projektet är uppdelat mellan de ledande instanserna. Finlands viltcentral har 43 fångstobjekt belägna på fastlandet och sydkusten, medan Forststyrelsens 30 objekt finns på västkusten. Sammanlagt 420 fångstdeltagare är med i projektet.
De invasiva arterna mink och mårdhund förorsakar stora nedgångar i fågelstammarnas populationer och har förorsakat en nödsituation hos sjöfågelstammarna.
– Vi strävar efter att snabbt förbättra sjöfåglarnas häckningsförutsättningar genom att få bort de skadliga främmande rovdjuren från området helt eller åtminstone minska deras stammar.
Det säger Kari Karhula som är projektchef vid Finlands viltcentral. Han påpekar att fångsten äger rum på de viktigaste fågelvattnen och i skärgården, samt att mårdhunden jagas i Lappland för att undvika dess spridning till grannländerna.
– Minken och mårdhunden förökar sig snabbt och det krävs en viss expertis för att hålla stammarna i schack. Minken kan endast fångas med slagjärn som dödar genast. Mårdhunden kan fångas med olika metoder som varierar beroende på jaktkulturen och omgivningen. Det finns aktiva och passiva fångstmetoder.
Naturvården står i fokus
Syftet med projektet är att befrämja sjöfågelbeståndets återhämtning, stärka de endemiska arterna, minska på de främmande rovdjuren och stärka sjöfåglarnas ungproduktion.
– Målet är ett övergripande avlägsnande av främmande rovdjur samt naturvård, och därmed fokuseras fångsten på de områden där nyttan är störst. Det viktigaste är att under våren avlägsna de främmande rovdjuren från häckningsområdena, säger Karhula.
Fångstarbetet är dispensbelagt på så gott som alla objekt. Processen börjar med att ett skyddsområde skapas runt objekten varefter fångsten kan påbörjas.
På naturskyddsområdena genomförs fångsten från augusti till april för att för att störa naturen möjligast lite.
– Projektet påbörjades i maj förra året och nu har vi nått ett läge där vi börjar få positiva resultat från fältet.
Pyhäjärvi fågelvatten
Hur ser det då ut på fältet? Jussi Ruskeala är viltplanerare vid Finlands viltcentral och ansvarig för objekten i Mellersta Finland och Savolax:
– Pyhäjärvi är ett av Mellersta Finlands mest värdefulla fågelvatten. Fångsten av främmande rovdjur påbörjades här i december 2021. I fångstarbetet utgår vi från lokala ivriga jägare som understöds både finansiellt och med fångstanordningar.
Skyddsområdets storlek 6.100 hektar. Fångstområdet planeras tillsammans med jaktvårdsföreningarna och fångstdeltagargrupperna. Fångstdeltagargrupperna består av lokala ortsbor, jaktföreningars medlemmar och jaktvårdsföreningarnas aktörer.
– På det här sättet utnyttjar vi det lokala kunnandet och fokuserar på de väsentligaste områdena. Grupperna kan arbeta möjligast enhetligt och effektivt. Tanken är att vi fångar rovdjur på ett större område än själva fågelvattnet så att avlägsnandet av rovdjuren får en så god effekt som möjligt.
Fångstgrupperna är utrustade med burfällor, fäll-larm, minkfällor, viltkameror samt annan egen utrustning. Under 2021 fångades 9 mårdhundar och en mink, under det gångna året 28 mårdhundar och 6 minkar.
Limingoviken
– Limingoviken i Uleåborg är Bottenvikens största vik och ett i internationella mått värdefullt fågelvatten. Här förekommer nästan alla landets typiska sjöfågelarter. Fångandet av främmande rovdjur påbörjades i mars 2022.
Det säger Teppo Kakkonen som är planerare inom fångst av främmande rovdjur vid Forststyrelsen och ansvarig för Uleåborgsområdet.
Fångstområdet i Limingoviken är 13.000 hektar där fångsten huvudsakligen äger rum på Natura-området samt på skyddsområdet. Eftersom fångsten påbörjades senare än i Pyhäjärvi är fångstarbetet inte lika långt hunnet.
– Sedan projektet inleddes här har vi fångat 18 mårdhundar och 2 minkar, men vi väntar oss betydligt bättre resultat nästa år, säger Kakkonen.
Samtliga planerare framför att det är viktigt att verksamheten fortsätter på lång sikt så att sjöfågelstammarna kan återhämta sig fullständigt.
Det nuvarande programmet leds av miljöministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet. Det genomförs 2021-2023 och finansieras av jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, Finlands viltcentral och Forststyrelsen.