Hushållningssällskapets vd Magnus J Stark pratade både om äppel och päron, men också lök och potatis, när han på landskapsregeringens seminarium berättade om den framtida jordbruksrådgivningen på Åland. Han pendlar från Sverige till jobbet på Åland som han tillträdde i början av maj i år.
– Nu jobbar vi varje dag med att ändra våra beteenden, var hans beskrivning av rådgivningsarbetet.
Stark påpekade att klimatförändringen för med sig hotbilder i form av nya växtsjukdomar och insekter och även andra slags ogräs än tidigare. Också nya handelsmönster runt om i världen påverkar Åland, som enligt Stark ”är en ö, men ändå inte”.
– Vi saknar forskning, men Uppsala (med sitt lantbruksuniversitet) är bara tre timmar bort.
På alla områden inom jordbruket möter de åländska odlarna konkurrens, men Magnus Stark pekade också på flera fördelar som Åland har.
– Vi har flest soltimmar i Norden, vi har regn och en bra jordmån och tack och lov också en tjäle. Egentligen ska man inte kunna odla exempelvis päron på Åland och jag trodde inte att det skulle gå att få fram så stora päron som det blir!
2 procents markareal ger 20 procent intäkter
Han visade också siffror som avslöjade hur mycket det åländska jordbruket har förändrats efter medlemskapet i EU. På ”den skyddade marknaden” 1993 var jordbrukets bruttofakturering 27,5 miljoner euro jämfört med ”bara” 24,6 miljoner 2018.
Men samtidigt har det skett en väldig specialisering och omstrukturering inom det åländska jordbruket. Exempelvis äppelinkomsterna var i fjol var tio gånger större än för 25 år sedan.
– Äppel som odlas på 2 procent av Ålands odlingsareal ger nu 20 procent av intäkterna.
Magnus Stark påpekade också att det finns tydliga regionala tyngspunktsområden inom det åländska lantbruket, med livsmedelsproduktion på ca 500 av örikets totalt 6.800 öar.
Geta och norra Åland har fruktklustret, mjölkklustret koncentreras till Saltvik och Sund, medan västra Åland har sin tyngdpunkt på potatis och lök.
Hushållningssällskapets framtida rådgivningsverksamhet beskrev Magnus Stark med orden öppenhet, delaktighet och lösningsfokuserad.
Rådgivarna ska vara lantbrukarens främsta kritiker som också vågar ifrågasätta, men ändå ska de ”inspirera så att företag och företagare utvecklas på ett hållbart sätt”.
Magnus Stark delade också landskapsagronomen Sölve Högmans uppfattning att vattenhushållningen är en framtida ödesfråga för lantbruket.
– Där behöver vi hitta smarta lösningar för att hinna med all rådgivning. I Sverige är det nu ett oerhört tryck för rådgivning om dränering.
”Prickskytte” på ogräs
Jonas Engström från organisationen RISE (Research Institutes of Sweden), som har till uppgift att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft, gav exempel på hur man kan utnyttja ny teknik för att utveckla ett mer hållbart och lönsamt jordbruk.
Han är projektledare för en testbädd där digitaliserat jordbruk testas och analyseras. Det handlar bland annat stora eldrivna och självkörande traktorer för att sparar arbetskostnader.
Enligt Engström kam man också minska användningen av växtskyddsmedel med upp till 95 procent genom att med små precisionsmaskiner ”skjuta prick” på ogräsen i stället för att bespruta hela fält.
I dagsläget är de nya autonoma maskinerna dyra, men man kan räknar förstås med att tekniken blir billigare efterhand.
Bland annat testas batteri- och eldriven små maskinsystem som sköter sådd, besprutning och spannmålstransporter, medan nedgrävda sensorer i marken ger information om markens fuktighet och mycket annat.
– Ännu finns inget alternativ som ersätter diesel rakt av. Det behövs massor med pusselbitar för att klara fossilfri energiförsörjning, men det kittlar när man ser vilka möjligheter som finns, påpekade Engström.
Samarbete skapar nya förutsättningar
Under seminariets avslutande paneldebatt betonades från flera håll vikten av olika slags samarbeten.
Lök- och potatisodlaren Jon Eriksson konstaterade att det är ”tufft” att göra stora investeringar och såg det som en fördel att ”fler gårdar kan gå ihop”. Han efterlyste också en plattform där odlarna kan ta del av digital information.
Hushållningssällskapets grönsaksrådgivare Dennis Grönroos som satt i publiken poängterade att allting inte bara handlar om ”mera pengar i plånboken”.
– För dom flesta är det också en drivkraft att få mera tid för annat än arbete och att långsiktigt skapa förutsättningar för kommande generationer.