I EU minskar antalet försök med gentekniskt förändrade grödor på friland dramatiskt. För detta år har bara sju nya försök anmälts till EU-kommissionens Joint Research Center (JRC). Jämfört med situationen 2009 har antalet minskat med 90 procent.
Fyra av de sju ansökningarna för 2019 kommer från Storbritannien, medan Spanien, Belgien och Rumänien var för sig har lämnat in en ansökning. De flesta internationella företagen inom GMO-området har redan sökt sig till länder utanför EU.
Ännu 2015 lämnade den schweiziska koncernen Syngenta in en anhållan om ett femårigt fältförsök med GMO-sockerbetan H7. I dag handlar ansökningarna i första hand om grundforskning på området, uppger tyska Transgen.
Företagen filar på långvariga utvecklingsprojekt där den eventuella kommersiella lanseringen hägrar först inom en fjärran framtid. I Rumänien pågår till exempel frilandsförsök med plommonträd som är resistenta mot virussjukdomen Plum Pox.
I Storbritannien testar forskarna vetesorter med en förhöjd halt av järn. I Spanien testas potatis med förhöjd stärkelsehalt. Potatisen är i första hand avsedd för industrin som råvara för nya, biologiskt nedbrytbara material.
Tre av årets ansökningar gäller frilandsförsök med gensaxen Crispr/Cas. Vid John Innes Centre i Storbritannien pågår grundforskning med kålväxter. Forskarna försöker ta reda på vilken roll en viss gen spelar för kålens bittra smak.
Det brittiska forskningsinstitutet Rothamsted Research Institute fortsätter sina försök med oljedådra, denna gång också med Crispr/Cas. Den modifierade oljedådran producerar omättade omega3 -fettsyror som ska minska riskerna för hjärtsjukdomar.
I Belgien har forskare satt in gensaxen för att klippa bort två olika gener. I det första fallet undersöks en gen med en viktig roll för reparationer av skador i DNA som förorsakas av torka. Den andra genen förändrar tillväxtegenskaperna.
Enligt JRC fortsätter flera gamla forskningsprojekt på friland under 2019. Detta gäller bland annat försöken vid det holländska universitetet i Wageningen med skorvresistenta äppelträd som tillförs en resistensgen från vilda japanska äppelträd.
Ett annat projekt med cisgena äppelträd i Wageningen pågår ända till 2026. Vid universitetet fortsätter också försöksodlingarna med en cisgen potatis med resistens mot bladmögel och brunröta.
Vid SLU i Sverige pågår ett flertal försök på friland med potatis, päron, oljedådra och hybridasp. I Finland pågår ett projekt med hybridasp vid Helsingfors Universitet i Vik, som kommer att förlängas fram till 2023.