Söderlångvik gård på Kimitoön har i höst tagit i bruk en ny hall för sortering och lagring av äpplen.
Den 1.500 kvadratmeter stora hallen har byggts i byn Tolfsnäs på norra delen av Kimitoön där största delen av gårdens äppelodlingar finns.
Hallen rymmer en sorteringsmaskin, kontorslokaler och syrefattiga så kallade ULO-lager. ULO är en förkortning av Ultra Low Oxygen.
ULO-lagret är bland de första på fastlandet. På Åland finns den här typen av lager sedan tidigare.
I ULO-lagren sänks luftens syrehalt till en procent jämfört med traditionella kylrum där syrehalten är den samma som i luften, det vill säga 20,9 procent. Den extremt låga syrehalten gör att äpplena kan lagras längre och kvaliteten på frukten hålls jämnare.
– Det betyder att konsumenterna kan se fram emot äpplen som smakar bättre och har en bättre fasthet, säger Söderlångvik gårds trädgårdsmästare Karin Arfman.
Allt i egen regi
Karin Arfman är både stolt och nöjd över att gården nu har en egen sorteringslinje och två ULO-lager som vardera har en lagerkapacitet på åttio ton. Sorteringshallen rymmer också ett vanligt kyllager som också det har plats för åttio ton äppel.
Tidigare har gårdens äpplen i många år sorterats och packats av företaget Herkkutarha i Karislojo, men från och med i år görs allt i egen regi.
– Avsikten är att vi ska kunna ta hand om hela skörden själva, allt från plockning och sortering till lagring och förädling. Det ger mervärde åt våra produkter, säger Arfman.
Framför allt ULO-lagren öppnar nya möjligheter för Söderlångvik gårds äppelodlingar.
– Från och med nu kan vi sälja äpplen när det finns efterfrågan. Äpple från våra trädgårdar kan i bästa fall ätas ända tills sommarfrukten mognat. På sikt öppnas möjligheter till försäljning av inhemska äpplen året runt i takt med att skördarna ökar, säger Arfman.
Och större skördar är vad Söderlångvik gård räknar med i fortsättningen. Förnyandet av gårdens äppelodlingar, en process som pågått i drygt tio år, börjar nu ge resultat.
Arfman säger att skördar på cirka 500 ton äpple kommer att vara möjliga de närmaste åren.
Och gården vill ta hand om sin äppelskörd på bästa tänkbara sätt.
– Målet är att producera frukt av så hög kvalitet som möjligt, äpplena måste vara försäljningsdugliga både när de körs in och när de kommer ut från ULO-lagren, säger hon.
Efter lagringen sorteras äpplena enligt storlek och kvalitet. I den datorstyrda sorteringslinjen sänks de stora äppellådorna före sortering ner i vatten för att undvika att äpplena får stötar.
Också ULO-lagren som tillverkats av ett polskt företag är datorstyrda. Syrehalten i lagren mäts och kontrolleras kontinuerligt. Övervakningen är kopplad till ett back up-system hos leverantören i Polen.
Logistiska fördelar
Söderlångvik gård uppger inte hur mycket investeringen i Tolfsnäs har kostat. Men den har stor betydelse för gårdens äppelproduktion.
Att nybygget placerats i Tolfsnäs gör att man vinner stora logistiska fördelar eftersom största delen av gårdens 22 hektar stora äppelodlingar ligger där. Resten av odlingarna finns i anslutning till Söderlångvik gård i Dragsfjärd.
Äppelodlingarna omfattar 50.000 äppelträd. För tillfället odlar man ett femtontal olika sorter.
– En orsak till att vi har många äppelsorter är att skördarna varierar beroende på sort. Fler sorter ger jämnare skördar, säger Arfman.
Hon ser ingen omöjlighet i att odlingsarealen kan utökas i framtiden om behov finns.
– Gården har mark om man vill utnyttja den, säger hon.
I framtiden drömmer Arfman om fler förädlade äppelprodukter, i den nybyggda hallen finns plats för både mustningsutrustning och annat förädlingsarbete.
Genom hallbygget vill Söderlångvik gård satsa på äppelproduktion på ett ekonomiskt hållbart sätt där man beaktar miljön.
– Ett exempel på hallbyggets miljöaspekter är att behovet av transporter minskar, säger Arfman.
