NSL:s årsmöte vittnade om stabil verksamhet i en tid av osäkerhet

NSL lever gott, men utmaningarna på fältet och teknologiska innovationer leder till förändringar inom organisationen. Det stod klart under NSL:s årsmöte som hölls vid den Nyländska bondedagen.

I samband med den Nyländska bondedagen höll även Nylands Svenska Lantbrukssällskap sitt årsmöte. Under sitt öppningsanförande lyfte sällskapets ordförande Mikael Jern fram odlingssäsongen och spannmålsmarknaden och den hjälp som rådgivningsorganisationen kan erbjuda i svåra situationer.

– Ni jordbrukare kan via rådgivningen få stöd för besluten som skall göras på gården. Men besluten måste ni fatta själva, kommenterade Jern och poängterade att färre gårdar och växande förväntningar på tjänsterna i kombination med mera lättillgänglig allmän kunskap gör att organisationen hela tiden måste förbättra sin kompetens.

– Därför kommer vi inom NSL:s styrelse att under nästa år att se över organisationens strategiska mål lite närmare för att se hur vi kan möta dessa framtida behov.

Hur skall framtidens tjänster se ut?

Jern påminde också om att teknologin tar stora steg framåt, inte minst beträffande AI och drönare om än de ännu inte blivit en konkret verklighet på gårdarna.

– För NSL är frågan hur skall vi kunna hjälpa jordbrukarna att dra maximal nytta av alla dessa verktyg? Det finns stora mängder data som kommer från till exempel bokföringsprogram, odlingsplaneringsprogram, skiftesanteckningar och skördekartor, men vilket mervärde kan NSL bidra med för jordbrukaren? frågade Jern.

Ordföranden lyfte fram organisationens goda ekonomi, men pekade på det bekymmersamma i att pengarna för Råd 2030 riskerar att ta slut innan 2027 – trots att många jordbrukare inte alls använt sig av tjänsterna.

– Samtidigt måste vi fråga oss hur länge det här systemet håller ihop? Subventionerade tjänster gagnar jordbrukarna, men samtidigt är det fel att vänja jordbrukarna vid att kunna få dyra tjänster nästan gratis.

– Som helhet kan jag som ordförande ändå säga att jag är nöjd med hur NSL fungerar och utvecklas och jag ser med tillförsikt mot framtiden.

Trender och satsningar

Inga interna förändringar ägde rum under mötet. Styrelsens sammansättning förblev densamma och ordförande omvaldes. Direktör Axel Falck berättade därefter om de trender inom jordbruket och rådgivningen som blivit mer aktuella.

Falck hänvisade till att odlaren i tider av dåliga priser och lönsamhetsproblem gärna får vända sig till rådgivningen för att få hjälp med att räkna ut vad som är mest lönsamt att odla på den egna gården.

– Även när det gäller ogräsbekämpning eller att hålla sig ajour med stödvillkoren kan det vara bra att anlita en rådgivare.

Falck lyfte även fram det faktum att hållbarhetsberäkningar blir ett allt tydligare inslag i branschen, vilket odlarna bör förbereda sig på.

– Det här gäller både uppköpare och finansiärer. Bankerna säger att de kan kräva hållbarhetsberäkningar vilket i sin tur påverkar marginalen eller själva lånebeviljandet.

Inom organisationen nämnde Falck det drönarprojekt som NSL påbörjat i syfte att stöda rådgivningen och försöksverksamheten samt utveckla användningen av bildanalysprogram.

Nytt inom organisationen är även det projekt med arbetsplatsförlagda studier som man gör i samarbete med Novia.

– Tanken är att vi skall kunna erbjuda arbetsplatsstudier i rådgivningsbranschen för agrologstuderande. Det här ger inblick i rådgivningsbranschen och leder i bästa fall till framtida anställning. Vi siktar på att börja det här året.

Tre belönades med pris

Under mötet tilldelades också pris för väl skött arbete.

Vandringspriset för aktiv och framgångsrik verksamhet tilldelades Helsinge Lantmannagille för att man på talko renoverar och bygger en ria. Anders Winqvist mottog priset för gillets del.

Finska hushållningssällskapets bronsmedalj för minst 10 år av lång och trogen tjänst inom rådgivningen tilldelades Micaela Qvarnström.

Henrik Lassas premierades som hedersmedlem i NSL med en miniatyrplog som ges till prominenta personer som har bidragit till organisationens framgång. Lassas höll ett kort tacktal.

– Jag vill med det varmaste tacka för utnämningen till hedersmedlem. Jag ser med stor tillförsikt och optimism på NSL:s framtid. Personalen är superb och ekonomin står på god grund.

Precisionsodling ur rådgivningens perspektiv

Mötet avslutades med en presentation av Anders Wiksten, som är växtodlingsrådgivare på NSL. Wiksten berättade om precisionsodling och de teknologier som för odlandet framåt.

– Precisionsodling handlar om rätt giva, på rätt plats och i rätt tid, och om att samla in tillräckligt med data för att optimera odlingen och göra bättre beslut i framtiden. De tekniska lösningarna är det som byggs ovanpå grundprinciperna.

Wiksten nämnde olika metoder för datainsamling: satellitbilder, flygfotografier, drönare och skördekartering. Fördelen med skördekartor är att man baserat på skördarna kan bestämma kvävemängden som växten använt och lämnat efter sig och fundera på följande års gödsling.

Kartorna ger information om tidigare år och vad som behövs för att råda bot på illa avkastande områden.

– Vi får ett index på hur bestånden ser ut, men vad betyder det i praktiken? Här kommer vi i rådgivningen in i bilden, eftersom vi kan hjälpa odlaren att fatta rätt beslut. Vi analyserar data tillsammans med odlaren och planerar insatser, hittar nya tillvägagångssätt och funderar om det är idé att göra investeringar.

Wiksten presenterade även NDVI-indexet, som är det vanligaste indexet som följs upp inom precisionsodlingen. Det beskriver biomassa på en skala mellan -1 och +1 och baserar sig på fjärranalys.

– NDVI-kartor kanske inte är så bekanta för alla, men ett bra bestånd på ligger på 0,5-0,8. Indexet hjälper en att exempelvis hålla koll på höstsädens övervintring, tilläggsgödslingar och sjukdomstryck.

Drönarteknik kräver tolkning

Drönartekniken är på frammarsch inom precisionsodlingen och i framtiden kommer NSL att satsa allt mera på drönare.

Enligt Wiksten är det inte själva flygningen som här i egenskap av nyhet är utmanande, utan den bearbetning och tolkning av data som sker efteråt. Här har rådgivningen en viktig roll.

Men det finns förstås även mera konventionella aspekter att fokusera på i framtiden.

– En sak vi borde börja mera med är kalkningskartor. Då skulle vi kunna kalka enligt det verkliga behovet – men det kräver också mera omfattande markkartering.

Läs också: Förnyelse och marknad när SLC Nyland höll förbundsmöte