Northern Roots Forumet i Tallinn 22-23.1 ordnades nu för andra gången och samlade 400 deltagare. De estniska arrangörerna levererade igen. Deltagarna var huvudsakligen odlare från Estland och de övriga baltiska länderna samt Finland och Sverige.
Forumet bestod av välorganiserade, inspirerande paneldebatter och internationella expertföreläsningar om teori och praktik kring regenerativt jordbruk under två intensiva dagar.
Även finländare syntes i vimlet, bl.a. Kristian Bengts från Lykkan, Närpes och Mathias Weckström från Pargas gård, Ekenäs, medverkade i paneldebatter medan Sebastian Sohlberg från Sjundeå var på plats på expoavdelningen med sitt bolag Malmgård viltfrö.
Regenerativt jordbruk syftar på ett odlingssystem där odlaren strävar till att förbättra markstruktur, humushalt och biologisk aktivitet. På fredagen 24.1 ordnades ännu en fördjupande ”Mastersclass” med 40 deltagare kring växternas näringshushållning, mellangrödor, samodling eller blandodling av grödor och hur integrera betande husdjur och hur de inverkar på markstrukturen.
För mycket kväve passiverar växten
Huvudtalare under forumet var Joel Williams från Kanada. Genom hans företag, Integrated Soils (integratedsoils.com), fungerar han som fristående rådgivare och utbildare i mark- och planthälsa.
För mycket kvävegödsling riskerar att passivera växtens förmåga att uppta organiskt kväve och stör mikroorganismernas liv i jordmånen, var hans budskap. Williams påpekade också att mineralbalansen är viktig, dvs tillgången av spårämnen och spårämnesbrist kan begränsa kväveupptagningen.
Ett bra sätt att undvika spårämnesbrist och stimulera mikroorganismerna i jordmånen är behandlingen av utsäde med spårämnen och olika typer av kompostlösningar, t ex enligt Johnson-Su komposteringsmetoden.
På Joels Williams hemsida hittas bland annat en 10 timmars webbkurs kring bladgödsling med kväve för att öka och effektivera växternas förmåga att utnyttja kvävet.
Tips för att halvera gödselmängden
Jordbrukarna Grant Sims, som också genom sitt företag Down Under Covers, är ledande i Australien på fröblandningar för olika typer av täckgrödor, mellangrödor samt Tom Robinson, Robinson farms från Australien, levererade bland annat intressanta erfarenheter av egentillverkning av olika typer och recept av biogödselmedel på gården.
Genom att behandla sitt utsäde med olika typer av kompostlösningar och spårämnen i kombination med att de infört bladgödsling på basen av insamlad data på gården om växternas verkliga näringsbehov (SAP-analys eller växtsaftanalys) under de senaste åren hade båda nått goda resultat med att öka den biologiska aktiviteten i jordmånen och kunnat minska gödselkostnaden och -användningen med över 50 procent.
– Gör egna gödslingsförsök, det är inte bara frågan om att maximera skörden utan också vad det blir under strecket ekonomiskt, konstaterade Tom Robinson.
Från att tidigare kört 300 kg urea per hektar i början på säsongen, ligger de nu på 100 kg i början på säsongen och 60 kg totalt i form av bladgödsling. De använder också Biofert-lösning, typ 60 liter per hektar, som sprutas i såraden i samband med sådden.
Deras råd till odlarna var att det lönar sig att börja testa dessa metoder, ett bra sätt att börja är att testa med någon typ av spårämnesbehandling av utsäde och börja samla data om det verkliga näringsbehovet på den egna gården och anpassa gödslingen efter det.
Det finns mycket att spara i inköpta produktionsinsatser. Ett bra tänkesätt är också att sätta en del av gödselbudgeten på SAP-analyser (10-20 %) och spårämnen samt 80-90 procent på NPK gödsel som tidigare.
SAP eller växtsaftanalys används som ett verktyg för att erhålla data om en grödas näringstillstånd, identifiera eventuella överskott eller brister i näringsämnen. Genom att ta SAP-analys under växtperioden erhålls t.ex. information om hur tillgången för växten av olika näringsämnen varierar under odlingssäsongen.
Intressant företagsexpo
Sebastian Sohlberg från Malmgård viltfrö deltog på forumets företagsexpo som enda finländska företag. Malmgård erbjuder olika blandningar av småfrön som är viktiga mellangrödor och verktyg för en mångsidig växtföljd.
På företagsexpot deltog totalt sex företag. Intressant var bland annat det estniska företaget eAgronoms enkla humuskalkyl som presenterades av Erika Lohmuste och Piibe Vaher. Humuskalkylen beskrev på ett enkelt sätt på vilket sätt olika växtföljder påverkar markens humushalt på sikt.
Kristian Bengts, från Lykkan deltog som deltagare i en paneldebatt om kolkrediter och Mathias Weckström från Pargas gård berättade om sina erfarenheter som odlare.
Patricia Wiklund från företaget Invenire, som jobbar med olika projekt kring regenerativt jordbruk bland annat naturbetesdrift och jordbruksnaturens mångfald på Åland, fungerade som moderator för två av paneldebatterna.