Nederländernas regering efterlyser förnyade regler som gör det möjligt att använda gensaxen inom den europeiska växtförädlingen. En majoritet av EU:s medlemsländer stöder initiativet, bland dem också Finland.
Enligt EU-domstolen ska alla genredigerade organismer passera EU:s stränga tillståndsprocess för GMO. Det förhindrar växtförädling med hjälp av gensaxen Crisp/Cas och jämförbara metoder.
Växtförädlarna och livsmedelsbranschen hade hoppats på flexiblare chanser för mindre, innovativa företag för att ta upp kampen med de stora multinationella koncernerna som dominerar växtförädlingen.
Nederländerna lobbar för Crispr-Cas
Nu har Nederländerna tagit initiativet till en europeisk helomvändning på området. Vid jordbruksministrarnas senaste möte efterlyste Nederländernas jordbruksminister Carola Schouten en lagändring till förmån för mer flexibilitet.
Det nederländska initiativet sänder en signal till kommissionen med begäran om en lagändring som skulle anpassa EU till den globala konkurrensen. Detta gäller framför allt USA, där nya växtförädlingsmetoder som Crispr-Cas redan hör till vardagen.
Schouten försöker nu lobba för sitt förslag bland sina ministerkolleger i alla EU-länder. En majoritet av EU:s jordbruksministrar förefaller att stöda idén. Positivt förhåller sig bland annat de nordiska länderna, Estland och Belgien.
Åtminstone tolv medlemsländer uppges stöda det nederländska initiativet. Det kanske häftigaste motståndet kommer från Polen, vars jordbruksminister Krzysztof Ardanowski fastslår att polackerna inte vill ha genförändrade livsmedel.
Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner har principiellt meddelat sin beredskap att ta upp frågan till en öppen diskussion. Klöckner representerar konservativa CDU. Den tyska miljöministern, socialdemokraten Svenja Schultze, säger däremot klart nej.
Därmed hamnar den tyska koalitionsregeringen i samma situation som inför glyfosatbeslutet. Regeringspartierna är splittrade. Situationen förefaller att vara låst och det är svårt att nå en kompromiss.
En majoritet av EU-ministrarna har uppmanat kommissionen att ta ett nytt initiativ. EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan och hälsokommissionär Vytenis Andriukaitis har antytt att ett lagförslag möjligen kan bli aktuellt efter europavalet.
Frågan är om den nuvarande EU-kommissionen har intresse att nysta upp den kontroversiella frågan just nu. Bollen kan också passas till nästa kommission, vars ståndpunkt ingen ännu kan förutse.
Politikerna ryggar för kontroverser
Inställningen till gensaxen aktualiserades nyligen på en konferens för forskning och utveckling i nederländska Wageningen. De samlade forskarna kritiserade bland annat politikernas uppenbara rädsla att diskutera frågan.
En av konferensens talare var mikrobiologen John van der Oost vid universitetet i Wageningen. Han räknas till en av pionjärerna som förespråkar den nya gensaxtekniken Crispr-Cas.
John van der Oost betecknar det som ”upprörande” att klassificera gensaxen som mindre säker än den klassiska växtförädlingen. Han anser att den nuvarande inställningen är ett hinder för innovation i Europa.
Enligt den holländska forskaren är tomater som förändras med gensaxen hälsosammare än dagens besprutade tomater från snabbköpet. Dessutom är tekniken tillgänglig för små och medelstora företag och inte bara de stora koncernerna.