Riksdagen har godkänt den nya naturvårdslagen och lagen träder i kraft den 1 juni 2023.
– Jag är glad att riksdagen antog naturvårdslagen. Sedan lagen trädde i kraft för nästan hundra år sedan har den uppdaterats i större omfattning endast en gång tidigare. Vi har fått en mängd ny information om hur förlusten av biologisk mångfald framskrider och vilka fungerande sätt det finns att stärka den biologiska mångfalden. Resultatet kan vi se i den här omfattande lagreformen, konstaterar miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.
Den nya naturvårdslagen innehåller bestämmelser om bland annat starkare skydd av strikt skyddade naturtyper, frivillig ekologisk kompensation och Finlands naturpanels roll. Anpassning till klimatförändringarna tas också in som ett av lagens syften.
Dessutom förbjuds malmletning helt i nationalparker och naturreservat. Förutsättningarna för malmletning skärps i andra statliga skyddsområden.
Bestämmelserna om naturskyddsområden förblir i stort sett oförändrade, men det blir lättare att avlägsna invasiva främmande arter som är skadliga för den finska naturen från skyddsområdena.
Ekologisk kompensation är ett verktyg för att ersätta naturvärden
Frivillig ekologisk kompensation tas med i naturvårdslagen. Med hjälp av ekologisk kompensation kan den skada som mänsklig aktivitet har orsakat den biologiska mångfalden på ett håll kompenseras genom att man ökar den biologiska mångfalden på annat håll.
Detta innebär exempelvis restaurering av försämrade förekomster av naturtyper. Till exempel förlust av lundar till följd av byggverksamhet kan kompenseras genom förbättring av tillståndet för lundar någon annanstans. På så sätt minskar naturvärdena inte på övergripande nivå.
Markägaren får producera naturvärden, och dessa kan verifieras av myndigheten. De naturvärden som produceras kan säljas till exempel till ett företag som vill kompensera de försämringar som dess verksamhet orsakar naturen.
Den aktör som orsakar försämringen får å sin sida en bekräftelse på att kompensationen för försämringen är ändamålsenlig. Detta gör det möjligt att visa såväl för det civila samhället som för investerare och finansiärer att verksamheten genomförs på ett ansvarsfullt sätt.
I och med den nya lagen stärks också Finlands naturpanels roll, och panelen får en motsvarande roll som Finlands klimatpanel har i fråga om klimatpolitiken. Syftet är att stärka den vetenskapliga kunskapens roll som stöd för planeringen av politiken för den biologiska mångfalden och beslutsfattandet om den.
Import av jakttroféer begränsas
I naturvårdslagen ingår också en ny bestämmelse om begränsning av importen av jakttroféer. Det är förbjudet att från länder utanför EU som jakttroféer importera sådana individer av de globalt mest hotade arterna, eller delar av dem, som äventyras av internationell handel.
– Den nya lagen förbjuder import av jakttroféer av de mest utrotningshotade djuren. Förbudet omfattar till exempel noshörningshorn och tigerfäll, säger minister Ohisalo.
Den nya lagen befäster också de populära Helmi- och METSO-programmens ställning i och med att det skapas en författningsgrund för de frivilliga skyddsprogrammen. Lagen förbättrar också möjligheterna att få ekonomiskt stöd för skyddsåtgärder.
Naturvårdens godtagbarhet stöds genom att bestämmelserna om ersättningar förtydligas och delvis utvidgas. Markägarnas rättigheter tryggas med hjälp av det nuvarande ersättningssystemet, som utgår från principen om full ersättning.
Naturvårdslagen stärker också samernas rättigheter som urfolk bland annat genom ett förbud mot att försämra samernas traditionella näringar och kultur.