Startskottet för den intensiva delen av beredningsarbetet med EU:s gemensamma jordbrukspolitik gick på tisdagen vid ett seminarium i ständerhuset i Helsingfors.
– Bland CAP:s centrala målsättningar finns en rättvis inkomstfördelning på landsbygdsområden och en rättvis fördelning mellan livsmedelskedjans aktörer, säger Minna-Mari Mari Kaila som är avdelningschef för matavdelningen vid jord- och skogsbruksministeriet.
Beredningsarbetet med den nya gemensamma jordbrukspolitiken, eller CAP27 som den också kallas, är i full gång. Man har fått ett första förslag från kommissionen men den mest intensiva delen av det nationella beredningsarbetet drar i gång först nu.
– Om vi tänker på de positiva saker som CAP-reformen för med sig är en sak att vi utgående från det första förslaget ser ut att få mer makt åt medlemsländerna och dessutom en gemensam strategi för båda pelarna, säger hon.
Minna-Mari Kaila understryker ändå att vi måste vara förberedda på att CAP-reformen också kan innebära mindre positiva saker.
– Landsbygdens utveckling kan stanna upp på grund av minskad finansiering för landsbygdsutvecklingsåtgärder, implementeringen av olika miljöregler kan innebära hot för konkurrenskraften, det påtalade stödtaket kan vara ett hinder för gårdars utveckling och sedan kan reformen också leda till oklarheter gällande hur övervakningen ska skötas.
Matproduktion i centrum
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä inleder sitt anförande med att slå fast att maten ska vara i centrum för CAP-reformen.
– Matproduktion på hållbar grund, livsmedelssäkerhet och ett arbete som skapar förutsättningar för unga producenter att investera i sin produktion bör finnas i centrum och för Finlands del är samtliga de här faktorerna både viktiga och någonting som vi är bra på. En del av dem är rent av våra trumfkort.
Enligt Leppä finns det mycket gott att utgå från när det nationella beredningsarbetet nu ökar farten.
– Jag tycker att det är bra att kommissionen i sitt förslag öppnar för att medlemsländerna får större makt gällande övervakningen och hur eventuella sanktioner ska tillämpas.
Så gott som varje gång man arbetat med att ta fram en ny gemensam jordbrukspolitik för EU har mindre byråkrati varit en central målsättning för beredningsarbetet. Finansieringsmöjligheterna kommer ändå att minska, framför allt på grund av nettobetalaren Storbritanniens utträde ur unionen.
Minister Leppä frågar sig hur man ska få mer gjort med mindre pengar och samtidigt också mindre reglering och byråkrati.
– Vi måste helt fundera ut hur vi ska klara av allt med lägre finansiering. Vilka element är sådana vi prioriterar och som vi helt enkelt inte klarar oss utan? Som är absolut nödvändiga för jordbruket, den finländska matproduktionen men också landsbygdens människor, säger han.
Leppä lyfter upp några saker med kommissionens förslag. Enligt honom är varken det föreslagna stödtaket eller det föreslagna omfördelningsstödet stödet lämpliga verktyg för Finland.
– Finland har rätt så små gårdar och båda de här förslagen skulle hämma utvecklingen av vårt jordbruk. Landsbygdens utveckling måste vara möjlig också under nästa programperiod och till exempel digitaliseringen kan i förlängningen hämta nya lösningar till landsbygden.
Avslutningsvis påpekar minister Jari Leppä att han och regeringen vill att odlarens ställning i livsmedelskedjan ska bli starkare.
Finansieringsramarna tuff förhandling
Kari Valonen, avdelningschef för EU- och internationella frågor vid jord- och skogsbruksministeriet, påpekar att 2019 är ett år med många omvälvningar. Parlamentsval i maj 2019, kommissionen byts i oktober och i november byts dessutom Europeiska rådets ordförande Donald Tusk ut.
– Sammantaget gör det här att det finns en överhängande risk att beredningsarbetet med den nya gemensamma jordbrukspolitiken drar ut på tiden, säger han.
Finansieringsramarna (MFF) kommer det slutligen att förhandlas om i europeiska rådet, men Valonen tvivlar på att någonting konkret hinner ske under Rumäniens ordförandeperiod, första halvåret av 2019.
Finland kommer sannolikt att bli det första land som under sin ordförandeperiod andra halvåret av 2019 gör ett uppriktigt försök att få i gång en process som kunde leda till beslut. Valonen bedömer det ändå som osäkert om det faktiskt fattas beslut om finansieringsramarna under Finlands ordförandeperiod, det är också möjligt att det går ända till våren 2020 och Kroatiens ordförandeperiod innan rådet kan nå enighet om dem.
– Till syvende och sist handlar det om att få ihop hela den så kallade EU-trilogin, det vill säga finansieringen, Europeiska rådets åsikt och EU-parlamentets åsikt, säger Valonen.
Enligt Valonen ska de övergripande temaområden som slagits fast för det här arbetet genomsyra hela beredningsprocessen. Temaområdena är finansieringen, förstärkning av miljö- och klimatåtgärderna, hur man får unga odlare till branschen och hur man kan reformera övervakningen från att övervaka regler till att övervaka resultat.
– Vi får hoppas processen nu går framåt och att de här temaområdena faktiskt har den övergripande funktion vi hoppats på, säger han.