Tuffare brandföreskrifter. Högre kostnader. Färre aktörer som har kunnandet. De utmaningarna hindrade inte Närpes stad från att gå in för att bygga den nya högstadieskolan i trä. Vi är stolta över beslutet, säger Johanna Smith och Edd Grahn.
I höst inleds byggandet av Närpes högstadieskolas nya skola. Det som kommer att skilja den skolbyggnaden från många andra i landet är att den ska byggas huvudsakligen i trä.
– Som en stad med nära anknytning till jord- och skogsbruk vill vi gå in för att öka trähusbyggandet i Finland. Det finns många fördelar med att öka byggandet av trä också i offentliga byggnader. Det känns bra att vi gick in för det alternativet och förhoppningsvis kan vi genom det här valet visa vägen för andra, säger Johanna Smith, ordförande för Närpes stads tekniska nämnd.
Beslutet att välja bort betong som huvudmaterial var inte enhälligt. Att bygga en offentlig byggnad i trä blir nämligen lite dyrare än att göra det i betong. Kostnadsförslaget för den nya högstadieskolan på 5.500 kvadratmeter är 12,6 miljoner euro.
– Ingen fullmäktigeledamot var emot trä som material utan en del ansåg att staden haft en för hög investeringstakt de senaste åren. Det hade blivit cirka 200.000 euro billigare att gå in för betong som huvudmaterial och det var just den högre kostnaden för valet av material som en del motsatte sig, konstaterar Smith.
Miljöaspekten viktig
Ett viktigt argument som genomsyrande beslutet redan i ett tidigt skede var miljöaspekten. Edd Grahn, stadens tekniska direktör, påpekar att det är miljövänligare att använda trä framom betong.
– Vi pratar i dag mycket om kolsänkor och att minska koldioxidutsläppen. En metod att göra det är att använda mera trä i vårt byggande eftersom trä binder kol. Dessutom går det åt stora mängder energi att producera cement och därför är det på alla sätt miljövänligare att ha trä som huvudmaterial, säger han.
Att som stad och kommun följa samhällsutvecklingen – och också visa riktningen – är därmed viktigt.
– Jag är övertygad om att träbyggande är framtiden och inom det offentliga är vi på sikt tvungna att börja tänka om. Vi måste börja se trä som ett starkt alternativ till andra material. De miljömässiga aspekterna är också mycket viktiga och här vinner trä mot många andra material, menar Grahn.
För en stad eller kommun är det viktigt att tjänstemännen är välvilligt inställda till trä. En sådan person för Närpes del var Lars-Erik Lundmark, kanslisekreterare på den tekniska sidan.
– Han var en pådrivande kraft och fick andra tjänstemän att inse fördelarna med att bygga i trä. Det underlättade också beslutet för de förtroendevalda. Och det som man inte vet får man ta reda på, konstaterar Grahn.
Att ha pådrivande krafter är viktigt med tanke på att en stor offentlig byggnad i trä medför en del utmaningar när betong som huvudmaterial väljs bort. Förutom att det kan bli dyrare är det också svårare att hitta aktörer som kan rita, planera och bygga i trä.
– Det är mycket svårare att hitta kumpaner som har det kunnandet. Men vi har hittat goda samarbetspartners och bland annat har vi en konsult som kan de brandtekniska frågorna och en arkitekt som har hand om akustiken. Det är viktigt att omge sig med de rätta personerna, förklarar Grahn.
Hårdare brandföreskrifter
Brandföreskrifterna blir betydligt hårdare direkt när en byggnad har fler våningar. I det här fallet kommer den nya skolan att ha tre våningar.
– Redan det ställer tuffare krav på brandföreskrifterna och den här skolan kommer att utrustas med sprinklers, vilket är ovanligt i en skola. Det är sprinklers som sprider vattnet som damm så att det inte direkt skulle bli för mycket vatten vid ett eventuellt larm, förklarar Grahn.
Den nya skolbyggnaden är en hybridmodell. Huvuddelen av materialet är CLT-material, det vill säga korslimmat massivträ. Själva stommen och bärande pelare byggs i betong.
– I och med att innerväggarna och ytterväggarna i de två övre våningarna byggs i CLT-material har vi tvingats fundera mera på ljudisoleringen mellan bjälklagen. Spännvidderna blir också kortare med trä och bärlinjerna måste byggas tätare. Allt det ställer krav på arkitekterna, säger han.
Enligt Grahn är det en orsak till att det kan vara en utmaning att hitta kompetenta aktörer i byggnadsindustrin, som ensidigt för fram vissa material. I synnerhet betongindustrin är stor och stark och har ett finger med i spelet och styr vilka material som används på marknaden.
– Betongindustrin vill så klart att samhället ska använda mycket betong och saluför därför inte gärna andra material. Den industrin påverkar också andra aktörer som byggare, planerare och arkitekter. Man ger ett fördelaktigare intryck åt materialet man representerar och det bidrar till att göra trä mera utmanande, säger han.
– Våra planerare hade aldrig tidigare planerat en träbyggnad i så här stor skala, tillägger han.
Studiebesök till Kuhmo
Det finns redan nya offentliga träbyggnader runt om i Finland. Närpes stads representanter inledde sin egen resa med ett besök till Kuhmo i Kajanaland där det finns en skola i trä.
– Det besöket gav oss positiva intryck och mer råg i ryggen. I framtiden hoppas vi att vi kan vara en förebild för andra kommuner som vill satsa på att bygga i trä.
Vilka andra fördelar ser ni med en skola i trä?
– Inomhusmiljön är friskare i ett trähus och risken för mögel blir mindre. Så är det allmänt trevligare att vistas i trähus jämfört med betonghus, säger Smith och Grahn.
De fortsätter:
– När vi gick in för trä trodde många att vi skulle bygga en skola av stockar. Många vet inte att tekniken har utvecklats mycket och i dag finns det bra material som exempelvis CLT. Det underlättar byggande i trä.
Vilka råd ger ni andra kommuner som funderar på att bygga i trä?
– Var modig och gå in för trä som material. Vi har en lång tradition av att bygga i trä i Finland men tyvärr har en del av den traditionen försvunnit. Som vi ser det är byggande i trä framtiden, säger de.
