Jordbruk
Oss3 Feb25 Ct
Det blev en hel del skog när SLC:s ordförande Mats Nylund tog ordet på Oss bönder emellan i Jakobstad. Det kan inte vara så att den svenska skogen är en kolsänka, medan den i Finland plötsligt har blivit en kolkälla. Orsaken är olika beräkningsgrunder och så kan det inte vara, anser han.
SLC

Mycket snack om skogen på
Oss bönder emellan i Jakobstad

SLC - Christoffer Thomasfolk

TEXT: Christoffer Thomasfolk

christoffer.thomasfolk@slc.fi

FOTO: Christoffer Thomasfolk

Skogen som kolsänka – eller kolkälla – har varit på tapeten på sistone. Så var fallet också när Oss bönder emellan ordnades i Jakobstad. Enligt SLC:s ordförande Mats Nylund står det klart att Finlands klimatlag måste ändras.

För några veckor meddelade Naturresursinstitutet Luke att Finland skogar har blivit en nettoutsläppare av koldioxid från att tidigare varit en kolsänka. Det här fick många att gå i taket med nya krav på minskad avverkning fast det i själva verket handlar om mätmetoder.

– Åker vi över Torne älv till den svenska sidan är kolbalansen positiv, medan den är negativ i Finland. Så här är det naturligtvis inte utan orsaken är olika mätmetoder. I Sverige mäts utsläppen vid mätstationer, medan Finland använder en simulationsmodell. Vad som är bättre eller sämre vet jag inte, men klart är att olika metoder ger olika resultat, säger Mats Nylund.

Nylund medverkade i Oss bönder emellan som inleddes i Jakobstad i slutet av förra veckan. Till tillfället på Pavis kom närmare 120 medlemmar som fick njuta av god samvaro och intressanta diskussioner och ta del av aktuell lantbrukspolitik där skogen var i fokus.

– På grund av att skogen nu inte längre är en kolsänka på grund av mätmetoderna blir klimatmålen omöjliga uppnå. Det betyder att Finland måste ändra sin klimatlag.

Det han syftade på är att Finland ska bli klimatneutralt som första landet i världen 2035. År 2022 togs markanvändningssektorn med i beräkningarna, och skog och mark ska alltså fungera som en uppsamlingsplats för förbränning av fossila bränslen.

Stora ekonomiska effekter

Men efter att nya kalkyler ger sken av att skog och mark har blivit en kolkälla har en del forskare föreslagit kraftigt minskade avverkningar.

Nylund har i olika medier lyft upp vad en minskning på 45 procent av avverkningar får för effekter. De ekonomiska effekterna vore synnerligen negativa och handlar om åtskilliga miljarder euro.

– Underligt nog är att de som ropar högst om att vi vi inte ska skära i välfärdsområdets budget eller kulturen, är de som tycker att vi ska minska avverkningarna. Men oavsett om vi minskar avverkningen har det ingen effekt på det globala klimatet, men däremot på Finlands klimatbalans, säger han.

Henrik Strandberg, som var på plats, höll med om att länder inte kan ha olika beräkningsgrunder. Han ifrågasatte också forskning som är bidragsberoende.

– Forskning för vilken forskaren erhåller bidrag är problematisk eftersom beställaren ofta får ett svar som man önskar. Det här är oroväckande, säger Strandberg.

Han tog också upp det faktum att EU är ganska ensamt när det kommer till strävan att rädda klimatet.

– Kina bryr sig inte och USA gör det inte heller. Vi är på väg i en riktning där EU:s ekonomiska framtid redan nu är hotad och vi måste göra något för att inte bli ett fattighus, menar Strandberg.

Men Nylund lyfte samtidigt upp faktumet att den senaste tidens krav på minskad avverkning har tagits med ovanlig ro i riksdagen.

– Finlands nya miljöminister Sari Multala har meddelat att regeringen inte har några som helst planer på att minska på avverkningarna. Så debatten har ebbat ut ganska snabbt och det visar att något har ändrat i debattklimatet, menar han.

Samma förändring kan skönjas i EU-politiken som under den förra perioden hade fokus på grön omställning som exempelvis förordningar om restaurering och avskogning.

– Vi kommer att få leva med de förordningarna, men tonläget har ändrat fullständigt på EU-nivå. Vi har nu en kommission som fokuserar på att stärka Europas konkurrenskraft, livsmedelsförsörjning och beredskap.

Oss1 Feb25 Ct
Ett stort antal medlemmar har igen medverkat i Oss bönder emellan. Till tillfället i Jakobstad kom närmare 120 personer och totalt lockade alla tre evenemang cirka 300 medlemmar. Förutom en bit god mat och dryck blev det som vanligt en hel del intressanta diskussioner, som på Pavis där skogen var i fokus.

Vill se mer stöd för biogas

Tom Jungerstam som deltog i Jakobstad hoppas att de politiska förändringarna ska ge skjuts åt satsningar på biogasproduktion och fler gasbilar.

– Gasbilar är ett genialiskt sätt att byta ut användningen av fossilt bränsle – och ett alternativ som alla ha råd med. Det räcker inte med enbart elbilar för att nå klimatmålen. Nu är det politiskt ett bra läge att slå ett slag för biogasen, säger han.

Mats Nylund berättade också om att ändringar i inlösningslagen som kan komma att förbättra markägarnas position. Om den nya lagen klubbas igenom får markägare högre ersättning vid tvångsinlösning av mark.

– I den nya lagen finns flera bra förslag som stärker skogsägarnas förhandlingsposition, konstaterar han.

Han tog också upp att skogsavdraget ska höjas, vilket också gynnar skogsägare, i synnerhet de som säljer virke.

Nylund berättade också att regeringen nu planerar bra åtgärder för att gynna den finländska exporten av livsmedel.

– Linjedragningen är nu den att Business Finland ska få ansvar för livsmedelsexporten och flyttas därmed till utrikesministeriet. Det här har branschen drivit på länge och det är oerhört viktigt för att få på sikt kunna öka vår livsmedelsexport.

Oss bönder emellan ordnades den här veckan i Replot, Korsholm och Närpes. Totalt lockade de tre träffarna närmare 300 medlemmar. Det bjöds på en bit mat och i Jakobstad medverkade också Cecilia Nyholm, sakkunnig på SLC.

Oss6 Feb25 Ct
Cecilia Nyholm, sakkunnig på SLC, deltog i tillfället i Jakobstad. Hon berättade om aktuella saker som det jobbas hårt med för tillfället. Det finns positiva delar för jordbrukarna, men också sådant som oroar, som till exempel EU:s förordning om djurtransporter, berättar hon.

Fullt upp med intressebevakningen

Nyholm är speciellt insatt i husdjurssektorn och berättade bland annat om att EU-kommissionen har nya strategier för husdjurssidan och unga producenter.

– Båda förväntas komma ut före eller under sommaren och det ska bli intressant att se vad strategierna har för betoning. Det borde främst handla om positiva saker, säger hon.

Hon tog även upp arbetet med en salmonellafond för vilken merparten av arbetet handlar om att hitta finansiering. Samtidigt görs också ett lagutkast till den nationella vargpolitiken med förhoppningen om stamvårdande jakt i framtiden.

En mindre positiv sak – för husdjurssektorn – är däremot EU:s förordning om djurtransporter. SLC arbetar tillsammans med MTK och industrin för att påverka förordningen som kan bli problematisk för djurtransporter.

– Vi har påpekat finländska särdrag som gör att transporterna försvåras.

Nylund betonade också vikten av att det finns lantbrukare som är med i den kommunala och regionala beslutsprocessen. Den 13 april är det kommunal- och välfärdsområdesval och SLC:s ordförande hoppas på att många aktiva lantbrukare ställer upp som kandidater.

– Vilka beslut som fattas i kommunerna påverkar också vår bransch. Det är mycket viktigt att vi har kandidater som kan frågor om jord- och skogsbruk. Så ställ er gärna till förfogande i vårens val.