Presidentkandidaterna är någorlunda eniga gällande säkerhetspolitiska frågor och landsbygdens livskraft. I skogs- och klimatfrågor står dock de två kandidaterna på den rödgröna kanten ut. Insikterna i jord- och skogsbruksfrågor varierar även stort mellan kandidaterna. Detta framkom under MTK:s presidentkandidatspanel som hölls i Helsingfors under måndagen.
Maaseudun Tulevaisuus och MTK:s presidentkandidatspanel som hölls under måndagen på Gamla studenthuset i Helsingfors bjöd på överraskande samstämmighet och beröm både kandidaterna sinsemellan och gentemot både den förra och den sittande regeringen.
I lantbruksfrågor framkom olikheter i insatthet fram bland kandidaterna som bestod av Li Andersson (vänst.), Pekka Haavisto (Gröna), Olli Rehn (Cent.), Alexander Stubb (Saml.), Jussi Halla-Aho (Sannf.), Harry Harkimo (Rörelse Nu) och Mika Aaltola (obunden).
Jord- och skogsbruksärenden hör dock inte till presidentens uppgifter, och en del av dessa behandlades därför i egenskap av värdefrågor.
Säkerhetspolitik
I ljuset av utvecklingen vid östgränsen där Ryssland verkar föra hybridkrigsföringsoperationer i form av ankommande asylsökande blev just gränsen det första temat som diskuterades.
Hjallis Harkimo var den som mest entydigt vill stänga gränsen helt, samt påtalade han att de kommandes öde är helt på Rysslands ansvar. Mika Aaltola och Halla-Aho påpekade att skeendena vid gränsen inte är en humanitär kris, utan en säkerhetspolitisk kris. Även de andra kandidaterna underströk Rysslands ansvar för den humanitära situationen.
Haavisto påpekade dock att Finland har ansvaret om de ankommande når finsk mark, medan Andersson tillade att Finland ändå inte får bryta internationella överenskommelser och EU-regler och att gränsen därför inte kan stängas helt.
Gällande kriget i Ukraina verkade kandidaterna relativt eniga om den allmänna säkerhetspolitiska situationen och att landet fortgående bör stödas.
Andersson och Harkimo lyfte fram Finlands roll i återuppbyggandet av Ukraina. Harkimo poängterade att esterna redan nu bygger huspaket och lagrar varor de sedan kan sälja till Ukraina, vilket kunde vara en möjlighet även för Finland.
– Vår byggindustri är nere på noll för tillfället. Varför kunde inte byggfirmorna ta itu med att bygga färdiga hus som sedan kunde komma till användning i Ukraina?
Rehn tog upp importen av gödsel och ammoniak som ett säkerhetspolitiskt problem.
– Vi är med resten av Europa för beroende av import av gödselingredienser från Kina.
Också Aaltola kommenterade att Kina är Rysslands strategiska allierade och att allt för omfattande beroendeförhållanden måste undvikas.
– Att återbörda industri inom vissa sektorer till Europa och Finland är klokt också ur ekonomisk synvinkel. Ensidigt beroende av något land är ett skadligt resultat av globaliseringen och något som måste avvärjas. Vi får inte heller låta oss luras av kinesiska elbilar och bli beroende på den fronten.
– Min fru har en kinesisk elbil som heter Volvo, kommenterade Stubb.
Landsbygdens livskraft och östra Finland
Samtliga kandidater tyckte att det ur säkerhetspolitisk synvinkel är viktigt att landsbygden och östra Finland hålls bebodd. Alla skrev också under att den inhemska livsmedelsproduktionen utgör en del av helhetssäkerheten.
– Östra Finland är otroligt viktigt ur försvarssynvinkel, och om området inte är livskraftigt blir försvaret svårare att organisera, påpekade Aaltola.
Andersson lyfte fram de förändrade förhållandena i östra Finland som en följd av kriget och gränsproblemen.
– Vi måste satsa på kunnande i regionen, och se till att östra Finland har förutsättningar att ta del i den gröna givens investeringsboom som hoppeligen blir verklighet.
– Den rådande säkerhetspolitiska och ekonomiska situationen förutsätter att vi håller hela Finland befolkat, inklusive östra Finland. En president med kontakter och nätverk kan dessutom hjälpa konkret i olika situationer, förklarade Stubb.
– Det här är en otroligt viktig fråga med tanke på livsmedelstrygghet och försörjningsberedskap. Vi behöver bättre infrastruktur samt få unga att flytta ut till landsbygden. Östra Finland har möjlighet att med hjälp av parlamentariska beslut gagnas av investeringar i förnybar energi, menade Haavisto.
Harkimo lyfte fram lönsamhetsaspekten.
– Vad vi behöver är ett lönsamt jordbruk eftersom lönsamhet betyder försörjningsberedskap. Ett stort problem är handelns private label-märken som styr lönsamheten ner i de stora kedjornas fickor. Med deras massiva vinstmarginaler skulle man tro att en större del kunde gå till producenten.
– Finland måste hållas livskraftigt, vilket betyder att det måste finnas infrastruktur och tjänster. Utan exempelvis skolor och sjukvård är det inte troligt att folk flyttar till landsbygden. Detta förutsätter att den offentliga ekonomin är i skick. Vi behöver också förbättra företagens förutsättningar att verka på landsbygden och därigenom skapa arbetsplatser, konstaterade Halla-Aho.
– Enligt grundlagen skall presidenten med alla medel främja det finska folkets framgång. Därför är det viktigt att stå upp för en livskraftig landsbygd. Vi behöver också sporra unga jordbrukare, och se till att skogarna inte underställs centraleuropéernas majoritetsbeslut, utan att de hålls i finländarnas händer, sade Rehn.
Mera tyst i skogen…
I utrikes- och säkerhetspolitiska frågor tog både Stubb och Aaltola gärna till orda, men då diskussionen styrdes in på mera konkreta jord- och skogsbruksrelaterade frågor blev de desto tystare.
När diskussionen gled in på skogsfrågor var det endast Andersson och Haavisto som tyckte att skogarna avverkas för kraftigt. Bägge pekade på de sviktande kolsänkorna som äventyrar Finlands klimatmålsättningar.
– Det är ett faktum att en av utmaningarna i vår klimatpolitik är den utveckling som skett med kolsänkorna. Skogsägarna är inga skurkar, utan vi måste utveckla strukturer som gör att också de kan vara klimathjältar, sade Andersson.
Stubb nöjde sig med att jämföra vikten av skogsindustrin för Finland med bilindustrins betydelse för Tyskland, och att den skall hanteras därefter.
Halla-Aho uppfattade skogsdebatten som i någon mån absurd.
– Finland är ett av Europas mest skogrika länder. Om skogsanvändningen här inte nu anses vara på en hållbar grund undrar man vad som krävs för att den skall bli det?
– Presidenten skall beskydda skogsägarnas äganderätt. Dessutom leder för mycket skyddande och restaureringar till att skogen inte sköts. Det är nog underligt om vi låter någon tulpanhatt från EU förklara hur vi skall sköta våra skogar, kommenterade Harkimo till publikens förnöjelse.
Export, jakt och Gud
Livsmedelsexporten lyftes fram som en viktig och potentiellt lukrativ sektor av alla kandidater. Andersson ville dessutom utveckla de globala livsmedelssystemens hållbarhet genom export av hållbara produkter, men drog sig från att godkänna export av kött.
– Presidenten skall vara med och främja finsk export, men i stället för att försöka tävla med bulkvara borde vi sikta på att exportera livsmedel av högre förädlingsgrad, förklarade Halla-Aho.
Samtliga kandidater uppfattade jakten som värdefull i sig samt att det borde vara möjligt att skjuta problemvargar. Rehn berättade att en av hans vänner förlorat tre hundar till vargen.
Det visade sig att Halla-Aho är den enda av presidentkandidaterna som jagar, men då kandidaterna frågades om sin favoritmat nämnde han i kontrast till den laxsoppa och havregrynsgröt som Stubb och Haavisto patriotiskt lyfte fram – för att inte tala om Anderssons rökta abborrar – att han ätit välsmakande skaldjur på Kanarieöarna.
Debatten avslutades i sakrala tecken. Kandidaterna tillfrågades om de i egenskap av president skulle avluta sitt nyårstal med Guds välsignelse. Här var Andersson den enda som inte markerade.