Den genomsnittliga mjölkmängden på ProAgrias uppföljningsgårdar steg I fjol för första gången till över 10.000 kilo energikorrigerad mjölk. För de hundra bästa gårdarna var genomsnittet över 13.000 kilo mjölk per ko.
Den genomsnittliga mjölkmängden steg i fjol för första gången till över 10.000 kilo per ko på ProAgrias produktionsuppföljningsgårdar. Den energikorrigerade (EKM) genomsnittsmängden var 10.771 kilo, vilket är 231 kilo mera per djur är året innan, meddelar ProAgria Keskusten Liitto.
– Det energikorrigerade medeltalet för de hundra bästa gårdarna var 13.022 kilo mjölk per ko, vilket är i världsklass, sade Sanna Nokka, ledande expert vid ProAgria.
De ekologiska mjölkgårdarna hade en genomsnittlig produktion på 9.325 kilo mjölk. Omräknat i EKM-mjölk var genomsnittet 9.610 kilo per ko.
Antalet kor per gård steg också första gången till över 50 djur i genomsnitt. SLC:s områden har i genomsnitt de största boskapsbesättningarna.
– Genomsnittsantalet var 50,5 kor per gård, vilket är en ökning på 2,3 djurenheter, sade Nokka. Också ekogårdarna blir hela tiden större, och där är genomsnittet redan 66,5 djur per gård, vilket är 2,8 mera än året innan.
Procentuellt ökar antalet holsteinkor i besättningarna och var nu 53,7 procent mot 44,3 procent ayrshire. Holstein producerar något mera mjölk än övriga raser, berättade Nokka.
I besättningarna ingick nu dessutom färre förstakalvare, och korna kunde mjölkas längre än tidigare. Kvigornas kalvningsålder hade också sjunkit.
– Den ökade produktionen baserar sig samtidigt på god omsorg för djuren och kunnande bland mjölkproducenterna, sade Nokka. Det krävs mycket jobb för att korna hållbart ska kunna producera en så stor mängd mjölk. En produktiv ko är också alltid en välmående ko.
Bra att känna till kostnaderna
Mätt i mjölkavkastning är uppföljningsgårdarna i gott skick. Däremot är situationen sämre när man ser på helhetskostnaderna för mjölkproduktionen, konstaterade Tuija Huhtamäki, ledande expert vid ProAgria.
Över hälften av det foder som används på gårdarna är ensilage, men endast ett fåtal gårdar beräknar kostnaderna för ensilaget varje år.
– För att kunna förbättra gardens lönsamhet måste man känna till produktionskostnaderna, sade Huhtamäki. Kom ihåg att också gårdens eget foder har ett pris.
Huhtamäki skulle gärna se att gårdarna satsade mera på bete.
– Konsumenterna vill också se kor ute på bete på somrarna, och den vägen kan man få ner kostnaderna för inköpt foder.
I genomsnitt köpte gårdarna in 28 procent av sitt foder. Ändå sjönk inköpskostnaderna i genomsnitt med 2.400 euro till 34.000 euro per gård. Ensilagets kvalitet var på en normal nivå, meddelar ProAgria. – AB