Enligt preliminära uppgifter från jordbruks- och trädgårdsföretagsregistret fanns det 43.611 jordbruks- och trädgårdsföretag i Finland år 2022. Jämfört med föregående år minskade antalet med 1.078 gårdar uppger Naturresursinstitutet.
Den utnyttjade jordbruksarealen, med andra ord den brukade åkerarealen, var oförändrad med 2,27 miljoner hektar.
Största delen av gårdarna klassificeras som växtodlingar. I ett längre tidsperspektiv syns hur antalet mjölkgårdar stadigt har minskat. I år innebar minskningen med 416 gårdar att antalet mjölkgårdar landade på 4.599.
Samtidigt som mjölkgårdarna har blivit färre har de ökat i storlek. I år förfogade en genomsnittlig mjölkgård över en åkerareal på drygt 90 hektar.
Ökningen i gårdarnas storlek beror framför allt på att de gårdar som slutat med mjölkdjur har haft en mindre åkerareal än de gårdar som fortsatt.
De primära odlarna i jordbruks- och trädgårdsföretagen åldras också; en femtedel av dem är pensionsåldern, det vill säga de har fyllt 65 år.
De yngsta jordbrukarna finns på djurhållande gårdar och de äldsta på gårdar vars produktionsinriktning är övrig växtodling.
En del av strukturomvandlingen
Att antalet gårdar minskar inom en produktionsinriktning innebär inte direkt att gårdarna lagt ner verksamheten. Många mjölkgårdar fortsätter med övrig nötkreaturshållning eller ställer om till spannmålsodling (inklusive oljeväxter och proteingrödor) eller övrig växtodling.
Enligt tjänsten Produktionsinriktningsbyten (ns.luke.fi), som finns på Naturresursinstitutets plattform ”Ekonomidoktorn”, ställde mellan åren 2019 och 2020 mjölkgårdar oftast om till övriga nötboskapsgårdar, medan spannmålsodlingar ställde om till övrig växtodling. Majoriteten av de gårdar som upphört var gårdar inom gruppen övrig växtodling.
Trots att gårdarna blivit färre, är den brukade åkerarealen oförändrad och medelarealen har därmed ökat. Då antalet djurhållande gårdar, särskilt mjölkgårdar, minskar frigörs åkrar för annat än foderodling, i synnerhet om det i närheten inte finns någon boskapsgård som vill arrendera åkrarna.
Ett alternativ är vallodling, och enligt statistiken över utnyttjad jordbruksarealen har arealen av under 5-åriga vallodlingar ökat då man ser på utvecklingen över en längre tid.
– Det blir intressant att se hur det rådande världspolitiska läget kommer att inverka på jordbruksproduktionen och den nationella livsmedelsberedskapen. Eller om den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommer att påverka åkerbruket. Det viktiga är att lösa jordbruks- och trädgårdsnäringens ekonomiska problem, eftersom nuläget varken uppmuntrar nuvarande jordbrukare att satsa på produktionen eller unga att bli jordbruksföretagare, säger överaktuarie Anna-Kaisa Jaakkonen vid Naturresursinstitutet.