Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) höll ett långt anförande på SLC:s förbundskongress och beklagade bland annat den dåliga lönsamheten på gårdarna.
– Lantbrukets lönsamhet och att försöka förbättra den har varit bland de viktigaste uppgifterna under min tid i riksdagen samt som minister. Och det finns mycket arbete att uträtta, eftersom lantbruksföretagarnas resultat har gått ner med 500 miljoner euro sedan 2010. Det är alltså inte underligt att många har stora problem med ekonomin.
Leppä konstaterade att man under Sipiläs regering har satt in en hel rad åtgärder som länge diskuterats.
– Via gårdsbrukets utvecklingsfond Makera har vi säkrat fortsättningen på investeringsstöden, ibruktagandet av ett nytt företagaravdrag, överlåtelseskattefrihet vid bolagisering av gårdsbruk samt olika avregleringar. Skördeskadeförsäkringarna ska bli skattefria så att gårdarna får bättre förutsättningar att försäkra skördarna i fall av svåra skördeperioder.
Bättre pris nyckeln till ökad lönsamhet
På matmarknaden har nya exportmarknader öppnats, vi har fått till stånd tvång på ursprungsmärkning i handeln samt främjat användningen av inhemsk mat i de offentliga köken, listade Leppä, men konstaterade att lönsamheten fortfarande är försvagad.
– Det känns illa också för mig som jordbrukare att vi inte lyckats bättre trots alla åtgärder.
Nycklarna till bättre lönsamhet finns enligt Leppä bara i ett rättvisare pris på marknaden. Livsmedelsmarknadslagen är för behandling i riksdagen och i nästa års statsbudget finns anslag för den nya livsmedelsombudsmannen.
– Jag tror starkt på att detta kommer att ha en hälsosam effekt på marknaden och att den effekten kommer att synas också hos bönderna. När nu slutet på den här valperioden närmar sig koncentrerar vi oss på slutföra de förnyelser vi satt igång. På samma gång är det tid att vända blicken mot den kommande regeringsperioden och fundera över vilka nya åtgärder som måste vidtas för att vända lönsamhetskurvorna åt rätt håll.
Förändringar i miljöersättningarna
Förnyelsen av EU:s jordbrukspolitik har startat och för Finlands del är målsättningarna enligt Leppä finländsk konkurrenskraftig mat som svarar mot konsumenternas behov, lönsamma och hållbart skötta lantgårdar samt en trivsam och fungerande landsbygd både för företagarna och som boendemiljö.
År 2019 fortsätter utbetalningen av miljöersättningarna som tidigare, men år 2020 måste man göra förändringar.
– För att miljöersättningen ska kunna betalas till odlarna också 2020 flyttas de oanvända budgetmedlen för ersättningarna för djurens välmående till miljöersättningen (70 miljoner euro). Också inom rådgivningen, företagsstöden och miljöskadeersättningarna görs överföringar. Samtidigt överförs ytterligare bidrag på 30 miljoner euro till investeringsstöden.
Med hjälp av dessa överföringar ökar miljöersättningarnas helhetsram med cirka fem procent, men helhetsersättningarna till jordbrukarna måste trots detta minskas med ungefär en tredjedel.
– Överföringarna och ändringarna i miljöersättningskriterierna för år 2020 har diskuterats preliminärt med kommissionens tjänstemän. De behandlas i landsbygdsprogrammets uppföljningskommitté i december och skickas till kommissionen för beslut i början av nästa år. Ministeriets tjänstemän har diskuterat detaljerna kring de föreslagna förändringarna också med producentorganisationernas företrädare, även om vi inte i detta svåra läge har kunnat vänta på godkännande från producenthåll, sade Leppä.
En regeringsperiod med många krispaket
Den pågående regeringsperioden har tråkigt nog varit en period av olika krispaket.
– Marknadsläget och utrikespolitiken har kört in oss i ett hörn och också vädrets makter har varit emot oss. Vi har försökt mildra situationen med hjälp av olika krispaket, som också för närvarande tas i bruk i snabb takt. Utan dessa olika paket skulle underskottet i miljöersättningarna ha kunnat skötas bättre, konstaterar Leppä och menar att i regeringsförhandlingarna nästa år måste det här underskottet lappas så gott det är möjligt.
Men eftersom man i nuläget inte kan sia om de linjeringar som kommer att dras i kommande regeringsförhandlingar, måste man i december ge ett förslag på hur programmet ska anpassas med de medel som för närvarande finns.
– De minskade budgetmedlen för miljöersättningar förutsätter att det görs förändringar också i villkoren. Många målsättningar är reda uppnådda och därtill försöker man behålla de åtgärder som stöder ett utövande av lantbruksproduktionen och rikta begränsningarna mot skyddszoner, naturvårdsåkrar och mångfaldsåkrar.
Mer eko behövs trots att pengarna är slut
I den ekologiska produktionen behövs enligt Leppä påtryckning via marknaden för en ökad produktion.
– I landsbygdsprogrammet finns reserverat en summa på sammanlagt 236 miljoner euro, som i praktiken är bundet till de ekoförbindelser som redan gjorts, samt för ett tilläggsår (2020). Därför kan nya ekoförbindelser inte längre göras. Vi vill undvika samma situation som nu har fötts då det gäller miljöersättningarna.
Det är dock möjligt att överföra en ekogård från växtproduktion till husdjursproduktion enligt den nuvarande förordningen.
Att bedriva ekoproduktion samt att ansluta sig till ekoproduktionsövervakningen förutsätter inte heller att man gjort en ekoförbindelse, vilket innebär att ekoproduktionen fortfarande kan öka trots att ekoförbindelser som berättigar till stöd inte kan göras.
Steve Nyholm, ordförande för SLC:s ekoutskott, kommenterade att ekoodlarna är mycket oroliga över att man inte längre kommer att kunna förbinda sig till ekoproduktion.
– Vi har fått order att öka ekoarealen, och så möts vi av detta budskap.
Leppä svarade att det är tråkigt och instämde att det inte är i linje med vad man efterlyst.
– Men jag tror inte att det här kommer att förstöra ekoutvecklingen. Vi borde få ut mer ekoprodukter till konsumenterna och det är fortfarande det vi strävar efter. Vi har ju inte skurit i medlen, men pengarna är helt enkelt redan använda.
Fungerande marknad en grundförutsättning
Leppäs budskap till dem som anmält sig till ekokurser är tydligt: det lönar sig att delta i fall ekoproduktion intresserar.
– Jag tror inte att efterfrågan på eko kommer att minska, tvärtom. Däremot är vi säkert alla av samma åsikt då det gäller att få mer eko till butikshyllorna. För närvarande är det för stora skillnader då man jämför ekohektar med ekoprodukter på butikshyllan.
Leppä avslutade med att konstatera att hans grundtanke alltid har varit att det endast är via fungerande marknader som lönsamheten kan fungera på en hållbar grund.
– Situationen då det gäller stödfinansieringen är utmanande och det finns mycket jobb att göra på gräsrotsnivå under de kommande åren då det gäller förutsättningarna för lantbruket.
Men det finns också ljuspunkter.
– Finländskt jordbruk har utmärkta möjligheter att slå igenom på de internationella marknaderna och det måste vi alla fortsätta jobba hårt för också under den kommande regeringsperioden. Vi producerar världens renaste och säkraste och bästa mat. Vi har kunniga odlare och en god förvaltning, men en sådan produktion som vi har kan inte utföras till världsmarknadspris. Vi måste bli ännu bättre berätta om det utmärkta arbete vi gör.