Metsä Group planerar stora investeringar i Kemi och Raumo. Projektplaneringen för byggandet av en ny fabrik i Kemi har inletts och därtill planeras en ny, modern såg i Raumo. Utöver dessa projekt planerar Metsä Group också att förnya sin massafabrik i Husum i Sverige.
Om investeringarna förverkligas skulle de tillsammans vara värda cirka 2 miljarder euro fördelat på åren 2019-2023.
Den nya fabriksanläggningen som skulle byggas på Metsä Groups nuvarande fabriksområde i Kemi skulle producera omkring 1,5 miljoner ton barr- och lövträdscellulosa samt flera andra bioprodukter. Ifall bygget blir verklighet blir det den största träförädlingsanläggningen på norra halvklotet.
Den nya fabriken skulle ersätta den nuvarande, gamla cellulosafabriken som har en årskapacitet på 620.000 ton. Investeringens värde är omkring 1,5 miljarder euro.
7,6 miljoner kubikmeter massaved
Fabrikens massaproduktion skulle främst gå på export till europeiska och asiatiska kunder samt till Metsä Boards linerfabrik som finns på samma fabriksområde. Utgångspunkten för planeringen är att den nya fabriken skulle vara fossilfri och ha en elektrisk självförsörjningsgrad på 250 procent.
Anläggningen i Kemi skulle sysselsätta cirka 250 personer direkt och i hela värdekedjan sammanlagt 2.500 personer, vilket är 1.500 fler än i nuläget. I fabrikens byggnadsskede uppskattas sysselsättningsgraden vara närmare 10.000 årsverken.
På årsbasis skulle fabriken för bioprodukter i Kemi använda omkring 7,6 miljoner kubikmeter massaved, vilket är cirka 4,5 miljoner kubik mer än den nuvarande fabriken. Råvaran skulle i första hand anskaffas från Finland.
Snedvriden debatt
Stefan Thölix, ordförande för SLC:s skogsutskott, ser positivt på investeringen och konstaterar att den skulle innebära ökad avsättning.
– Då efterfrågan stiger borde det i rimlighetens namn också påverka prisnivån. Massavedspriset är i dag så lågt i Finland att det är på lönsamhetsgränsen.
Mediedebatten under de senaste dagarna, där man ställer industriinvesteringar mot kraven på striktare miljöpolitik, blir enligt Thölix ofta snedvriden.
– Man talar om att massavedsfabriken skulle minska kolsänkan och öka kalavverkningarna. Det här är en felaktig slutsats: en massafabrik behöver i huvudsak massaved och den kommer främst från gallringar.
Och enligt Thölix är det just ökade gallringar som behövs.
– De är en förutsättning för att det värdefulla timret ska finnas kvar i skogen och växa för framtiden. Då man gallrar tar man bort det mindre värda. Det här äventyrar inte gränserna för hållbart skogsbruk och tillväxten av kollagret – vi har en god marginal.
Trots att anläggningen skulle byggas, ökar enligt Thölix fortfarande kollagret och den årliga kolbindningen både under de närmaste åren och på lång sikt.
– Däremot skulle den öka ännu mer om ingen tilläggsavverkning skulle ske.
Reellt sett sker alltså en ökad kolbindning, och endast om man jämför tilläggsavverkningen med nuvarande avverkningsmängder så ökar kolbindningen mindre.
– Omloppstidstänkandet är det viktiga här. Skogen är en generation 70-80 år – det är inom den tidsrymden vi måste göra beräkningar och inte på kort sikt.
Ökad efterfrågan på timmer
Anders Portin, skogsombudsman på SLC, ser inte heller motsättningar mellan en ny fabrik och Finlands klimatmål.
– Jag tycker utan vidare att den nya fabriken och Finlands klimatmål går att förena. Virke finns i våra skogar och vi måste gå över till en ekonomi som baserar sig på förnybara resurser och bort från de fossila råvarorna för att nå klimatmålen. Det här är ett steg i den riktningen.
Portin nämner speciellt den nya sågen som skulle byggas på fabriksområdet i Raumo och konstaterar att den är en mycket positiv nyhet.
– Det har varit oroande att efterfrågan på timmer varit så låg i Finland. Ett sågverk i Raumo är lägesmässigt bra och innebär att efterfrågan på timmer speciellt i sydvästra Finland kommer att öka, vilket är bra för skogsägarna.
Sågen skulle enligt Metsä Group bli den mest effektiva och moderna sågen i sitt slag i världen, och utnyttjandet av ny teknologi och data skulle lyftas till en helt annan nivå en hos nuvarande sågverk. Investeringens värde skulle vara omkring 200 miljoner euro och den årliga användningen av inhemsk stock cirka 1,5 miljoner kubik.
– I sågvarorna binds kollagret för långa tider framåt, till exempel när man bygger hus, konstaterar Portin.
Bort från oljebaserade råvaror
Han ser många fördelar också med en ny, modern massafabrik.
– Man kan bland annat ersätta både bomull och oljebaserade textilier med träfibrer. Idag talas det rätt litet om textilindustrin och det faktum att två tredjedelar av de textilier som produceras är oljebaserade. I framtiden kommer efterfrågan på textilier av bland annat träfibrer därför garanterat att öka.
Portin understryker också att vi använder skogen för produkternas skull och att vi behöver de produkter den kan ge oss. Han citerar en undersökning som European Forest Institute publicerade i slutet av förra året.
– Undersökningen visar att ifall man helt skulle sluta med avverkningarna i Europa, skulle 80 procent flytta till andra länder som Syd- och Nordamerika, Ryssland och Asien. Jag kan inte se varför det skulle vara bättre för klimatet.