Plantskogsröjning är en viktig åtgärd några år efter planteringen. Men trots det är det många skogsägare som lämnar det arbetet ogjort – trots att de inte ens behöver göra det själva. Metsä Group erbjuder röjningstjänster och har nu rabatt på den servicen.
– Titta på den här plantskogen, det är verkligen ingen vacker syn. Slyet är längre än tallarna som planterats och det här är bara ett exempel på hur det börjar se ut när plantskogen inte röjs. Plantskogsvården är mycket eftersatt i Finland just nu, säger Johan Langels, skogsexpert, skötsel av skogsegendom, på Metsä Group i Närpes.
Enligt Lukes statistik minskade slyröjning och iståndsättning av ungskog med 8 procent 2019 jämfört med 2018. Det innebär i praktiken att det finns enorma ytor med plantskog som inte utvecklas optimalt i och med att de inte har röjts.
För att uppmärksamma skogsägarna och medlemmarna på behovet av plantskogsröjning genomför Metsä Group nu en kampanj. I praktiken innebär det 20 euro rabatt per hektar för plantskogsröjningsbeställningar och kampanjen pågår till den 15 oktober.
– Med den här kampanjen vill vi hjälpa våra medlemmar att till ett rabatterat pris ta tillfället i akt och utföra plantskogsröjningen nu. Sådana här kampanjer brukar öka intresset och det märks också på mitt område, men det skulle gärna få vara ännu fler som nappar på erbjudandet, säger Langels.
Enbart negativa följder
Plantskogsröjning bör göras senast 5-7 år efter planteringen. Om åtgärden inte utförs i tid avtar plantornas tillväxt i och med att konkurrensen från slyet ökar.
– I plantskogen där vi står nu har stammarna inte vuxit ordentligt i och med att skogsvården är eftersatt. De har inte fått tillräckligt med utrymme och det innebär tillväxtförluster och mindre pengar i plånboken på sikt, förklarar Langels.
Han betonar starkt den ekonomiska sidan av skogsbruket.
– För att optimera stockandelen är det mycket viktigt att röja minst två gånger innan första gallringen. Beroende på marktyp kan det till och med behövas tre röjningar. Enligt mig är det mycket dumt att plantera ny skog, men därefter inte sköta om den för på sikt minskar intäkterna.
Andra följder av eftersatt ungskogsvård är att plantornas rotsystem inte utvecklas optimalt. Det leder till att de växande träden inte kan stå emot stormar lika bra. Mycket sly lockar också till sig älgar.
– Här ser man en tall som skadats av älg. Finns det mycket sly kan björkarna också piska sönder topparna på tallarna, vilket också medför tillväxtförluster, förklarar Langels.
Langels tror att den största orsaken till att röjningarna släpar efter är kostnaden. Normalt kostar en plantskogsröjning cirka 400-600 euro per hektar. Kostnaden varierar utifrån planbeståndets täthet före röjningen och om röjningen har försenats. Varje år som röjningen försenas så blir den cirka 10 procent dyrare.
– I en plantskog där slyet har tagit över helt så blir det naturligtvis dyrare. Det finns säkerligen markägare som tycker det är för dyrt och lämnar arbetet därhän på grund av det. Men jag tycker att man måste tänka långsiktigt och tänka att de pengar som investeras i skogen under tillväxten betalar sig tillbaka när skogen avverkas.
Kan få Kemerastöd
Langels påminner om att plantskogsröjning kan erhålla Kemerastöd. För plantskog med stammar under tre meter och minst ett hektar kan markägaren beviljas ett stöd på 160 euro per hektar. För plantskog där medelhöjden är över tre meter och minst två hektar är stödet 230 euro per hektar.
– Det finns objekt som inte uppfyller kraven för Kemerastödet och jag vet om fall där markägaren i så fall har lämnat åtgärden. Men återigen anser jag att röjningen ändå bör göras.
Han understryker också att dagens markägare har tillgång till nödvändig information om sitt innehav. Metsä Group har en egen digital service som heter Metsäverkko som innehåller uppgifter om skogen. Det finns också digitala skogsbruksplaner och andra skogsorganisationer erbjuder också liknande lösningar.
– Har man inte riktigt koll på sin skog så lyfter jag gärna fram att en dylik applikation är bra att ha på sin telefon eller platta. De här digitala tjänsterna ger god information om vilka åtgärder som bör utföras, säger Langels.
Tillbaka till plantskogen i Närpes som Langels visar. Den här skogen planterades för cirka åtta år sedan och ska snart röjas.
– Trots att vi är sent ute så kommer den här plantskogen att återhämta sig. Så det är inte för sent att åtgärda trots att slutresultatet kan bli bättre om plantskogsröjningen hade gjorts tidigare. Men det är ändå bättre att den åtgärdas för sent framom att ingenting görs, säger han.
