Det kontroversiella handelsavtalet mellan EU och det sydamerikanska Mercosur-blocket ligger i praktiken på is. Den växande oron i EU över kriget i Ukraina och en osäker matförsörjning kan emellertid förändra läget.
I mer än tjugo års tid förde EU och de fyra sydamerikanska länderna inom Mercosur, d.v.s. Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay, mer eller mindre intensiva förhandlingar om ett frihandelsavtal.
Häftiga motsättningar om jordbrukshandeln avbröt ständigt de långa diskussionerna. Sydamerikanerna ville skeppa kött och andra jordbruksprodukter till EU-länderna, som i sin tur hoppades på generösare tullar för europeiska bilar och andra industriprodukter.
Sedan ett par år råder ett slags ställningskrig där ingenting längre rör på sig. Skulden för detta kan tillskrivas Brasiliens president Jair Bolsonaro och hans omstridda och hänsynslösa exploateringar av Amazonas regnskogar.
Matförsörjningen oroar EU-länderna
Senaste höst fastställde EU-länderna att den europeiska ratificeringen av mercosuravtalet definitivt har kört fast. Regeringarna i Österrike, Nederländerna, Frankrike, Irland och Luxemburg har sagt tydligt ifrån att de inte accepterar det nuvarande fördraget.
Kriget i Ukraina har emellertid påverkat opinionerna. Situationen försämras ständigt och EU:s medlemsländer oroar sig över det bräckliga försörjningsläget på nyckelområden som energi, råvaror och livsmedel.
Handeln kämpar med störningar inom den globala logistiken, dels i kölvattnet efter pandemin, dels på grund av den förändrade geopolitiska situationen i Europa. Relationerna med Ryssland har praktiskt taget nollställts.
I den situationen ter sig Mercosur som ett lockande alternativ. Det tyska mediabolaget Deutsche Welle har låtit frågan gå vidare till utrikesministeriet i Berlin, som bekräftar att Tyskland alltjämt betraktar mercosuravtalet som en viktig angelägenhet.
Enligt ministeriet stöder Tyskland alltjämt ett ambitiöst avtal mellan EU och Mercosur. För ett avtal talar geostrategiska, ekonomiska, utrikespolitiska och hållbarhetsskäl. Berlin vill tillsammans med Bryssel samarbeta med de sydamerikanska partnerländerna.
Hösten blir en intressant tid
I Frankrike kommer presidentvalet att påverka landets fortsatta position. President Emmanuel Macron ifrågasätter ett samarbete med Brasilien om han omväljs och Bolsonaro fortsätter på sin post efter det brasilianska valet i höst.
Å andra sidan letar Europa efter nya partner för att att kompensera hotande flaskhalsar i energi- och matförsörjningen. Tysklands gröna klimatminister Robert Habeck förhandlar till och med om gasleveranser från kontroversiella Qatar.
De brasilianska opinionsundersökningarna förutspår emellertid en valseger för den tidigare presidenten Lula da Silva. Under sin första mandatperiod 2003-2007 var Lula ingen miljökämpe men har nu lovat ett starkt engagemang för regnskogarna.
Den tropiska regnskogen har avgörande betydelse för världens klimat. Enligt Lula är amazonregionen avgörande för livskvaliteten på vår planet. Om arbetarpartiet vinner valet, lovar Lula att lansera ett internationellt initiativ mot illegal avverkning.