EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan ser inte ett behov av ytterligare EU-stöd eller -ersättning till bönderna i Norden och de baltiska länderna, som drabbats av årets extrema torka. Det svarar kommissionären på den vädjan som de nordiska och baltiska bondeorganisationerna riktade till honom och till generaldirektören för DG Agri Jerzy Bogdan Pleva i juni.
– Svaret är en besvikelse, men vi ska inte ge oss med det här, säger SLC:s ordförande Mats Nylund. Det finns eventuellt en beredskap att bistå med krishjälp beroende på EU:s budgetsituation senare i höst. Nu riktar vi våra förhoppningar och krav till Finlands regering och till marknaden, säger Mats Nylund.
I vädjan krävde organisationerna att EU skulle komma det torkdrabbade jordbruket till mötes och kom även med förslag om konkreta åtgärder. Organisationerna krävde bland annat att kommissionen skulle arbeta för ett direkt krisstöd från EU som kompensation för skörde- och inkomstbortfall.
Vidare ville de att EU-kommissionen skulle lätta på reglerna i förgröningsstödet så att grödorna därifrån ska kunna tas tillvara och att medlemsländerna skulle kunna höja på förskotten i stödutbetalningarna.
– Jag har stor sympati för de drabbade jordbrukarna i Norden och i Baltikum, svarar Phil Hogan som också försäkrar att ”åtskilliga steg” har tagits för att ta itu med problemen.
Undantag för trädor mottogs positivt
Kommissionären hänvisar bland annat till att ett utkast till rättslig text som föreskriver undantag från reglerna för trädesarealer utanför produktion fick ett positivt mottagande bland EU:s medlemsstater i den ansvariga kommittén.
– Undantaget från reglerna som bland annat täcker Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Finland och Sverige, tillåter de drabbade bönderna i dessa länder att använda så mycket som möjligt av de här tillgängliga områdena för att utfodra djur, skriver Phil Hogan med tillägget att han har för avsikt att slutföra de nödvändiga procedurerna kring undantaget med kommissionen så fort som möjligt.
Förslag om förskott på väg
Därutöver ämnar kommissionär Hogan föreslå att kommissionen tillåter medlemsländerna att betala upp till 70 procent av det direkta gårdsstödet och upp till 85 procent av vissa landsbygdsutvecklingsersättningar i förskott i år.
– Det här torde vara en betydande hjälp till de nordiska och de baltiska jordbrukarna.
Därutöver framhåller Phil Hogan i sitt svar att administrationen redan har visat flexibilitet kring tiderna för stödutbetalningar.
– Det är möjligt att betala förskott inom vissa stödsystem så som grundstödet eller frivilliga produktionskopplade stöd genast när all övervakning inom de här stöden är slutförda.
Medlemsländerna har möjligheter
När det gäller finansiellt stöd förfogar medlemsländerna dessutom över en mängd möjligheter som kan bidra till att näringen kan rusta sig mot framtida negativa klimatförändringar. Inom samma ramar kan man också stöda förebyggande åtgärder för att reducera konsekvenserna av naturkatastrofer och mildra effekten av biverkningar på klimatet.
Det här gäller enligt Phil Hogan i synnerhet inom landsbygdsutvecklingsprogrammet och de nationella stöd som medlemsländerna får betala ut. Vad beträffar det senare alternativet kommer ett förslag om en höjning av gränsen för så kallat stöd av mindre betydelse – man talar om de minimis – att läggas fram i slutet av det här året. I dagens läge är den övre gränsen 15.000 euro per gård under tre års tid.
Mot den här bakgrunden ser alltså kommissionär Hogan inte att det skulle vara nödvändigt att komplettera med stöd eller kompensation som ytterligare krishjälp från EU.
Hoppet står till regeringen och marknaden
– Svaret är självfallet en besvikelse, men vi ger oss inte, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.
Inom EU brukar man se över om det finns medel kvar i budgeten under tidiga hösten, och där finns kanske en möjlighet att komma de krisdrabbade jordbrukarna till mötes, säger han vidare. När det gäller kommissionär Hogans löften om höjda förskott och de möjligheter som redan finns, måste de nationella myndigheterna i vilket fall som helst få konkreta instruktioner så fort som bara möjligt.
Nu gäller det enligt Mats Nylund för Finlands regering att inse allvaret med det krispaket som redan utlovats i anslutning till budgetrian nästa vecka.
– Det viktigaste är dock att bönderna måste få sin andel av de prishöjningar som blir följden av ett mindre utbud av råvaror på grund av torkan, slår Mats Nylund fast.