Mellanå Plant testar mekaniska
skydd mot snytbagge

I Sverige har det i flera årtionden använts mekaniska beläggningsskydd mot snytbagge. I Finland är intresset svalare på grund av andra regler. Men de senaste åren har Mellanå Plant gjort försök och erfarenheterna är goda, säger vd Rainer Bodman.

I samband med plantuppdrivningen genomgår plantorna olika typer av behandlingar innan de fryses ner i väntan på upptining och plantering följande säsong. Ett skydd som appliceras på plantorna ges för att förebygga snytbaggeangrepp – något som har varit kutym redan under många år.

– De olika preparaten ger plantorna ett bra skydd för att förhindra stora angrepp av snytbagge som är ett problem som spridit sig längre norrut, säger Rainer Bodman, vd på Mellanå Plant i Dagsmark i Kristinestad.

Växtskyddet som används i Finland är kemiskt och består av insekticider. I Sverige är kemiska preparat däremot sedan länge förbjudna på grund av andra regler för certifieringarna PEFC och FSC.

– Reglerna för certifieringarna tolkas olika och det har gjort att man i Sverige varit tvungna att utveckla preparat som är mekaniska. I Finland behöver vi inte använda mekaniska skydd, men trots det har vi ändå i några år testat de preparaten, berättar Bodman.

I drygt fyra år har Mellanå Plant experimenterat med de mekaniska preparaten Woodcoat och Hylonox. Trots att forskning och försök pågått i tiotals år finns inte ännu några patenterade lösningar.

– Eftersom det inte finns några klara anvisningar eller särskild teknisk utrustning för att applicera medlen på plantorna har vi provat oss fram. Just appliceringen är ett utmanande kapitel.

Det mekaniska preparatet Woodcoat innehåller bland annat lim och kisel som finkornig sand. Limmet gör att preparatet fastnar på plantan och bildar en skyddande hinna.

– Det viktigaste, och samtidigt svåraste, är att få en skyddande hinna runt hela plantan. När den är applicerad vill inte snytbaggen börja gnaga för den får sand mellan tänderna, vilket förhindrar angrepp, förklarar Bodman.

Goda resultat

Den kemiska bekämpningen fungerar så att snytbaggarna dör om de kommer i kontakt med preparatet. Men vilka skillnader har Mellanå Plant sett mellan de olika preparaten?

– Vi har inga tydliga forskningsresultat men muntligt har jag hört att de mekaniska ger ett något bättre skydd än de kemiska. Men det är fortfarande för tidigt att dra några klara slutsatser.

Det är bara Mellanå Plant och någon enstaka plantskola till i Finland som har gjort försök med de mekaniska preparaten. Den största orsaken är att plantor från Dagsmark exporteras till Sverige och då krävs de att de är mekaniskt behandlade.

– Samtidigt som vi genom att vi har mekanisk bekämpning och kan exportera plantor till Sverige gör vi det här också för att få egna erfarenheter och lära oss. På så sätt är vi också förberedda på om det i framtiden skulle komma ändringar som kräver mekaniska preparat, men något sådant har inte aviserats, säger Bodman.

Enligt honom ökar kostnaderna några cent per planta med mekanisk bekämpning.

– Den enda nackdelen är att priset per planta går upp lite. Men det här är inget vi marknadsför och på bara kanske 2-3 procent av vår totala produktion har vi gjort försök.

Markberedning viktigt

Oavsett vilket medel som används betonar Bodman att det bästa skyddet mot snytbaggeangrepp är en kombination med bra markberedning. Att mineraljord blottas runt plantan gör att baggarna inte vill ta sig fram till plantan.

– Ren mineraljord på cirka tio centimeter runt förhindrar snytbaggen från att nå plantan. Så här vill jag betona vikten av att man gör markberedningen ordentligt för det minskar risken för angrepp, säger han.

Bodman förutspår att en normal mängd plantor planteras i Finland i år. Mellanå Plant levererar cirka 23 miljoner plantor på våren och en miljon på hösten.

– Det är en liten ökning och efterfrågan har varit på en god nivå. Hela vårt lager är reserverat.

Efterfrågan på tall och björk har ökat medan granen fortsättningsvis har cirka 50 procent av försäljningen.

– Intresset för gran har varit lite högre under de senaste tio åren eftersom rädslan för älgskador har gjort att gran planterats på tallmarker. Nu ser vi kanske ett skifte där och jag tror också fler försöker satsa på blandskogar. Stormskadorna i granbestånd har också varit större och det kan också påverka det ökade intresse för björk och tall, säger han.

I år får skogsägarna betala lite mera för plantorna jämfört med i fjol. Stigande kostnader har också påverkat plantskolornas ekonomi.

– Vi har höjt våra priser men det är moderata höjningar som understiger kostnadsökningarna. Slår man ut det på en hektar har plantorna blivit cirka 10-20 euro dyrare. Så det är inte fråga om några stora höjningar, säger Bodman.