I en motion till nästa års statsbudget föreslår riksdagsledamoten Mats Nylund (sfp) ett tilläggsanslag på 20 miljoner euro för utvecklingssamarbete bland de organisationer som ordnar utvecklingsprojekt inom jord- och skogsbruksnäringen.
– De senaste årens drastiska beskärningar i anslaget för utvecklingssamarbete har varit kortsiktiga och ansvarslösa, säger Mats Nylund i motiveringarna.
Enligt en utredning som utrikesministeriet låtit utföra har det utvecklingssamarbete som de frivilliga organisationerna förverkligat gett goda resultat.
– Dessutom är medborgarnas förståelse för utvecklingssamarbete nu det största på tio år. Enligt en opinionsundersökning som Taloustutkimus har utfört anser närmare 90 procent av finländarna att utvecklingssamarbete är viktigt.
Den österbottniske riksdagsledamoten påminner om att målet med Finlands utvecklingspolitik är att minska fattigdom och ojämlikhet.
– Bland de speciella tyngdpunkterna finns kvinnors och flickors rättigheter samt matförsörjning, tillgång till vatten och en hållbar användning av naturens resurser. De här målsättningarna kan vi främja genom att stöda jordbrukarna i utvecklingsländerna, som ofta har svårt att få ut sina produkter på marknaden och få ett rättvist pris för dem. Genom att förbättra de små jordbrukarnas verksamhetsförutsättningar, stöda deras möjligheter att marknadsföra sina produkter och utveckla produktionskedjorna kan producenterna på landsbygden höja sina inkomster.
Med hjälp av utbildning och förmedling av kunskap kan jordbrukarna också minska på klimateffekterna av jord- och skogsbruk, påpekar Mats Nylund.
– Genom att förbättra kvinnornas och de ungas situation förstärker vi även matförsörjningen och familjernas välmående. Också av den orsaken bör deras deltagande i näringarna på landsbygden stödas.
Enligt Mats Nylund är det hög tid att anslagen för utvecklingssamarbete höjs betydligt och att Finlands bär sitt internationella ansvar.
– Utöver behovet att höja anslaget rent allmänt kunde en del av resurserna riktas till organisationer som stöder jord- och skogsbrukarna i utvecklingsländerna och som främjar en hållbar användning av naturresurser samt rättigheterna för kvinnor och andra sårbara grupper.
Sura sulfatjordar ännu inte helt kartlagda
Därutöver upprepar Mats Nylund sin motion från tidigare år om ett anslag på en halv miljon euro för kartläggning av sura sulfatjordar och ett program för förebyggande av de olägenheter, som sulfatjordarna ställer till med.
I sina motiveringar hänvisar Mats Nylund bland annat till att det inte lyckades uppnå ett bra tillstånd för ytvattnen i västra Finland under loppet av 2015 i enlighet med EU:s vattendirektiv, vilket var avsikten i programmet för genomförande av vattenvård för perioden 2010–2015. Bland orsakerna återfinns inverkningarna av de sura sulfatjordarna i den västra delen av landet.
Vidare hänvisar Mats Nylund till statsrådets beslut om vattenvårdsplaner för perioden 2016-2021, där åtgärder har utstakats för att lösa problemen.
– En kartläggning av läget och att utveckla förebyggande metoder är viktiga åtgärder.
Den österbottniske riksdagsledamoten påminner om att den sura jorden, som innehåller rikligt med metaller, riskerar att urlakas i vattendragen till exempel vid regn, med fiskdöd och i värsta fall dålig eller ingen växt på deltaområden som följd.
Det finns cirka 300.000 hektar sura sulfatjordar i Finland, varav största delen i de österbottniska landskapen. Mats Nylund påminner om att det dock också finns överraskande mycket sulfatjordar i såväl Satakunda och Egentliga Finland som i södra Finland. De kan finnas på upp till 80 meter över vattenytan inne i landet.
Problemen med de sura sulfatjordarna har varit kända redan länge men höstregnen efter den torra sommaren 2006 gjorde att metaller och sur jord frigjordes. Det igen förorsakade fiskdöd i Kyro älv, i Larsmo-Öjasjön, Esse å, Perho å och Siikajoki.
Efter det och som en följd av EU:s vattendirektiv har åtgärderna för att minska de negativa följderna ökat.
– Under 2018 har vi i alla fall haft det ännu torrare fram till mitten av september än under 2006 och stora mängder sura partiklar och metaller har lagrats i marken. I fall det kommer att regna mycket under hösten är det mycket sannolikt att nya olägenheter uppstår, också sådana som är mindre synliga än döda fiskar.
Mats Nylund hänvisar till att nödvändiga åtgärder enligt statsrådets beslut kunde ingå som en del av landsbygdsutvecklingsprogrammets miljöprogram eller investeringsstödet.
Enligt den gemensamma nationella strategin från miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet för att minska olägenheter av de sura sulfatjordarna fram till 2020 samt statsrådets vattenvårdsplaner för perioden 2016–2021 är det av förstahandsvikt att kartlägga de sura sulfatjordarnas belägenhet samt deras djup och beskaffenhet.
– Det brådskar med en samlande kartläggning och en sådan behöver också tillräcklig finansiering, heter det i motiveringarna till motionen.
Vidare hänvisar Mats Nylund till en överenskommelse mellan arbets- och näringsministeriet samt geologiska forskningscentralen som går ut på att centralen genomför en översiktskartläggning av sura sulfatjordar. Enligt de ursprungliga strävandena skulle arbetet ha varit färdigt vid utgången av 2015 men en del av kartläggningen är fortfarande ogjord på grund av brist på finansiering.
– Under de senaste åren har det blivit betydligt svårare att få projektpengar samtidigt som forskningscentralens resurser har beskurits betydligt. Nu riskerar kartläggningen att bli på hälft eller helt ogjord när det gäller en del av vårt land.
Enligt statsrådet beslut om vattenvårdsplaner framkommer det bland annat att det kostar cirka 42 miljoner euro årligen att bekämpa och förebygga olägenheter av sura sulfatjordar. Av den summan skulle en kartläggning kräva 570.000 euro.
– Men tilläggsfinansiering behövs för att genomföra de åtgärder som föreslås i vattenvårdsplanerna.
Motionerar också om dåliga vägar
Tillsamman med partikamraten Anna-Maja Henriksson upprepar Mats Nylund också en motion från tidigare år om ett anslag på 600.000 euro för att grundförbättra landsväg 7390 och ett anslag på 480.000 euro för förbindelseväg 17903.
De här vägsträckorna är i dåligt skick, trots att de är viktiga förbindelseleder, men det är svårt att få finansiering för nödvändiga förbättringar.
Landsväg 7390 grundförbättrades visserligen i fjol, men det finns ännu klara brister, närmast vad gäller vägens nivå.
Vidare föreslår Mats Nylund ett anslag på 3 miljoner euro för att sätta i skick utrustning och vägförbindelser inom de rekreationsområden som förvaltas av Fortstyrelsens Naturtjänster.
Läs också:
Thomas Blomqvist motionerar om basväghållning och säkerhet för plankorsningar