Jordbruks- och livsmedelsmarknaden håller på att stabilisera sig. Spannmåls- och livsmedelspriserna sjunker och lönsamheten hålls dräglig. Det visar Naturresursinstitutet Lukes nya konjunkturrapport.
Enligt Naturresursinstitutet Lukes årliga konjunkturrapport för jordbruks- och livsmedelsekonomin har året 2023 var ekonomiskt tungt då nationalekonomin krympt med 1 procent. Hushållens köpkraft har varit svag och efterfrågan dalande. Överlag håller dock marknadsläget på att stabilisera sig.
Enligt rapporten köper konsumenterna allt färre och billigare produkter. Under fjolåret sjönk även försäljningen av ekoprodukter med 6 procent.
Fallet i matpriserna har ägt rum till följd av den marknadsstabilisering som nu gör sig gällande. Även de sämre ekonomiska utsikterna inverkar.
Livsmedelspriserna sjunker
Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg år 2023 med 9 procent, vilket innebar att värdet på försäljningen steg med 7 procent trots att volymerna sjönk med 2 procent i jämförelse med året innan. Livsmedelspriserna har under år 2023 sjunkit till en nivå som är lägre än inflationen.
Priserna är ändå en femtedel högre än år 2021. Priset på spannmålsprodukter och bröd, mjölkprodukter, ost och ägg samt matolja och fett steg över 10 procent under fjolåret.
Konsumtion av så kallad tröstmat, det vill säga chips, godis, glass och liknande har stigit mest, men konsumtionen av vegetabiliska proteinprodukter minskat mest. Tröstmaten är även den enda produktgruppen där priset inte inverkar på köpevalen.
– Priset på mat kommer att börja sjunka under 2024. Enligt prognoserna kommer konsumentpriserna på livsmedel och alkoholfria drycker minska i medeltal 2-3 procent under innevarande år, säger forskningschef och specialforskare Hanna Karikallio vid Luke.
Exporten har minskat
På mjölksidan var året 2023 inte lika lönsamt som året innan, och som en följd av uteblivna investeringar fortsätter mjölkproduktionen att minska under 2024.
Värdet på äggförsäljningen steg förra året med 10 procent till 179 miljoner euro, trots att konsumentpriset sjönk med 0,6 procent i jämförelse med året innan och produktionen minskade med 1,2 procent. Äggkonsumtionen förväntas dock öka under 2024.
Den kilomässiga exporten av ägg sjönk medan värdet steg till 22 miljoner euro, eller 17 procent av produktionen. Producentpriserna ökade med 8,5 procent och låg 2023 på 1,48 €/kg.
Exportvärdet av animaliska och vegetabiliska produkter började sjunka ifjol efter ett uppsving året innan, och låg 2023 på 2.159 miljoner euro vilket är 6 procent lägre än 2022. Även importen av samma produkter minskade med 5 procent och uppgick till 6.846 miljoner euro.
Lägre spannmålspriser och stabil oljeväxtproduktion
Spannmålspriserna var i maj fortfarande 25-50 procent högre än nivån före priskasten 2021-2023. Baserat på prognoser gällande såddareal och långtidsdata om snittskördarna förväntas spannmålsskörden 2024 ligga på 3,2 miljarder kilo och därmed vara under genomsnittet.
Den totala ekologiskt odlade arealen minskade ifjol för första gången på 15 år, medan mängden ekologiskt spannmål som används för livsmedel minskade från 50 till 41 miljoner kilo.
Produktionen av oljeväxter ökar under innevarande år, medan odlandet av ärt och åkerböna håller sig till 2023 års nivåer.
Efterfrågan på samtliga proteingrödor är stabil och behovet kommer att öka i framtiden både på livsmedels- och foderfronten.
Köttet går åt men potatisen lider stort
Potatisproduktionen har sjunkit avsevärt och bokstavligen nått en av århundradets lägsta nivåer. Under de senaste 10 åren har antalet potatisodlare minskat med nästan 50 procent.
Under perioden 2013-2022 har konsumtionen av svinkött minskat, medan konsumtionen av fjäderfäkött ökat markant för att 2023 ha gått om konsumtionen av fjäderfä.
Uppgången syns även i en ökad import av fjäderfä samt i konsumtion av billigare produkter. Därmed har köttkonsumtionen inte minskat i den takt som förväntas.
– Enligt prognoserna kommer den totala köttkonsumtionen år 2024 vara ungefär på samma nivå som året innan. Den totala köttproduktionen ökar genom att produktionen av kycklingkött stiger tillbaka till 2022 års nivå, berättar Csaba Jansik som är specialforskare vid Luke.
Strukturomvandlingen fortsätter
Av Lukes rapport framgår också att jordbrukets strukturomvandling fortsätter sin gång.
– Processen är inget nutidspåfund, utan har fortgått under många årtionden. Sedan 1960-talet har antalet gårdar minskat från 330.000 till 42.000, och ännu år 1990 fanns det 130.000 gårdar i Finland. Samtidigt har den genomsnittliga åkerarealen sedan 1990-talet ökat från 17 hektar till 53 hektar, berättar Jyrki Niemi, som är forskningsprofessor vid Luke.
Under samma period har andelen växtodling på gårdarna ökat från 36,8 procent till 75,6 procent, medan mjölkkoproduktionen minskat från 33,7 procent till 10 procent och köttproduktionen från 16,4 procent till 7,8 procent.
Köttproduktionsvolymerna har dock hållits på en relativt konstant nivå de senaste 20 åren. Sedan 2010 har antalet mjölkproduktionsgårdar minskat med 7 procent per år.
Från och med år 2000 har gårdarnas antal minskat med 46-48 procent beroende på landskap. Värdet på produktionen har ökat mest i Österbotten, Satakunda och Egentliga Finland och minskat mest i Karelen, Mellersta Finland och Lappland. År 2040 beräknas det finnas 27.000 gårdar i landet.
I fjol fanns det nästan 3.000 gårdar på över 150 hektar, vilket utgör 7 procent av alla gårdar. De flesta gårdar omfattar 10-25 hektar, medan 65 procent av alla gårdar är under 50 hektar.
Av gårdarna är 59 procent deltidsgårdar där jordbrukets andel av inkomsterna utgör högst 20 procent. På 27 procent av gårdarna utgör jordbruket minst 40 procent av inkomsten och endast på 11 procent av gårdarna står jordbruket för 80-100 procent av inkomsten.
Kostnadstrycket och de sjunkande producentpriserna gör att lönsamheten minskade under fjolåret, trots att den ändå var bättre än någonsin under de tidigare 15 åren. Därmed har lönsamheten återgått till 2021 års nivåer.